Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Varför har inte moderaterna någon blomsymbol?

 

Det känns alltid högtidligt på valdagen att gå iväg och rösta. Det är en speciell stämning. Vi hade en strålande dag med sol precis som vid förra valet.Väl framme vid vallokalen fanns en bukett blommor som överöste oss med valsedlar. Det var ros, nejlika och maskros, vitsippa, blåklint och klöver.  

 

Jag såg ingen blåsippa.Sverigedemokraterna har bytt symbol från fackla till blåsippa och anklagas för stöld av ett litet högerparti.

Varför har moderaterna ingen blomma som symbol tänkte jag? De andra partierna har delat ut blommor i sin kampanj. Kanske de delar ut en morot i nästa kampanj.

 

Läste att en moderat riksdagskvinna har föreslagit en ny symbol för moderaterna. En morot.

" En rotfrukt är tuffare än en blomma och den är god, nyttig och jordnära. Den är användbar och har lång hållbarhet, skriver Sofia Arkelsten (m) på sin blogg".

 

 Jag hade redan bestämt mig för ett bra tag sedan vilket parti jag skulle rösta på till riksdagen. Däremot var jag tills igår lite osäker på hur jag skulle rösta i kommunal- och landstingsvalet. Jag har de senaste dagarna suttit och googlat på de lokala partiernas handlingsprogram. Till skillnad mot förra valet då röstade jag olika, men idag blev det samma parti i de tre kuverten.

 

Nu är vi laddade för en lång natts valvaka. Vi har köpt hem lite godsaker och frukt. Blir vi hungriga senare inpå natten blir det varma mackor med skinka ost och tomat. Istället för tomat brukar jag skiva en banan och lägga på min macka Det har blivit tradition på valnatten med varma mackor sent på kvällen och vi har ätit en tidigare middag idag. 
 

Vi började med strimlad paprika gurkastavar, mjäll rå blomkål, chips och lite salami och två sorters dippsåser. 

 

Jag har övergett det parti som jag en gång var medlem i. Valåren 1990, 1993 och 1997 stod jag alltid tredje söndagen i september och delade ut valsedlar. Det var roligt och det var en god stämning bland de olika partiernas funktionärer för vi satt oftast i samma nämnder.
Det här hittade jag i en gammal valbroshyr från början av 90-talet. Jag kunde inte undvika att bli lite nostalgisk.
Så sade jag då inför valet 1990.

 

Tänker på dem som kämpade för den allmänna rösträtten, vilken kamp de förde och det är lätt att glömma bort att det inte alltid varit en rättighet att rösta. 

Jag kände att jag ville skriva ner lite historiska fakta om den allmänna rösträtten som säkert alla redan känner till.

 

En historisk tillbakablick

 

Det är intressant att tänka tillbaka att män fick allmän rösträtt 1909 och då infördes ett proportionellt valsystem till riksdagens andra kammare.

Innan dess hade valen till riksdagen genomförts som majoritetsval. Rösträttsålderna var 24 år. Den som inte betalt sina skatter eller var beroende av socialvården eller satt i fängelse fick inte rösta.

 

Rösträttsåldern sänktes 1919 till 23 år och riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt. Som villkor gällde fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd.
 

Först 1921 kunde för första gången kvinnorna utöva sin rösträtt i riksdagsval.

 

Krav på fullgjord värnplikt togs bort 1924 för att få rösträtt. Intagna på häkten och anstalter fick rösträtt 1937. Detta skedde i och med att regeln om att den som straffades för ett allvarligt brott också förlorade sitt medborgerliga förtroende togs bort.
 

Det år jag föddes 1942 bestämdes det att valen till stadsfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdag alltid skulle hållas den tredje söndagen i september, men fortfarande under skilda år. Val till kommunfullmäktige hölls fortfarande den första söndagen i oktober. Det blev för första gången möjligt att poströsta, dvs. rösta i förväg på posten.

 

Rösträttsåldern sänktes till 21 år 1945
Kraven på att ej vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd var inte längre ett hinder för rösträtt 1948. Det enda hinder som nu kvarstod var förmyndarskap eller som det senare hette omyndigförklarad av domstol. Den s.k. jämkade uddatalsmetoden infördes som metod för fördelning av mandat mellan partierna 1952. Rösträttsåldern sänktes till 20 år 1965 och till 19 år 1969.
 

Det blev gemensam valdag för riksdagsval och val till landstings- och kommunfullmäktige 1970 och 1971 avskaffades tvåkammarsystemet och treåriga mandatperioder infördes. Rösträttsåldern sänktes 1975 till 18 år om man fyllde 18 senast på valdagen. Tidigare skulle gällande rösträttsålder ha uppnåtts året före valåret.
Utländska medborgare fick rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige 1976.
Att en person kunde bli "omyndigförklarad av domstol" hade tagits bort innan valet i början av 1990.
Mandatperioden för riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige förlängdes från 3 år till 4 år 1994.


Önskar er som läser att ni får en intressant valvaka ikväll och är nöjda med resultatet i morgon.  

 

Söndagen den 19 september 2010 kl. 21:41

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [13] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

My Cats

 

Kategorier

Allmänt

Axel Lind Marinmålare

Brottstycken ur mitt liv

Dagboken

Dalmatiner

Film på DVD

Fåglar

Hundar

Hälsa och vård

Internt zoomin

Jazz

Kalvkött

Katterna

Katternas egen blogg

Katternas egen blogg

Koloskopi

Koloskopi

Konst

Krukväxter

Kultur

Kulturmiljöer

Kungahuset

Lidingö

lösenord

Matbröd

Matsvampar

Natur

Nöjen

Om mat

Politik

Recept

Resedagbok Prag

Reseminnen

Släktforskning

Svampar

Till minne av Joakim

Tips från Munskänkarna

Trädgård

Trädgård

Unicef

Unicef

Utflykter

Utmaningen

Vävar, konsthantverk

Äldreomsorg

Örter/Kryddor

Arkiv

 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

script>