Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

En promenad i Tyresta Nationalpark och en charmig tupp

 I måndags var vi på återbesök på Huddinge sjukhus och läkaren hade rekommenderat en promenad varje dag och frågade om vi följt rådet. Delvis har vi följt rådet, men vi har också haft trädgårdsarbete.  Spacklat, slipat och målat yttertrappen med sandblandad färg för att att inte halka på trappen i vinter.

 

I går tog vi en promenad vid Tyresta i Nationalparken. Förr gick vi genom skogen dit 4 km och tillbaka samma väg. Min kondition blev nedsatt efter bäckenbrottet och jag tvingades lära mig gå igen med hjälp av en rollator. Går jag i skogen använder jag stavar för att få en bättre balans.

 

 Igår tog vi bilen som tar oss dit på 5 minuter. Vi gick ca 2 km och passerade Tyresta by.  Vid den stora grillen satte vi oss och vilade. Jag blev besviken  för jag såg inga kor och hästar.  Däremot fanns det får och en ny ankdamm med ett hus.  

 

Alla bilder i galleriet Tyresta Nationalpark blir större om man klickar 2 ggr på dem.

 På en skylt läste vi att det var svensk gul anka en ras som man trodde var utdöd , men fanns kvar i en ort i skåne. Värper ägg på 80-90 gram och 150-200 ägg per år.

Ankorna hade fått ett fint hus 

Lanthandeln var stängd och vi undrade om de sålde ägg, men det får vi ta reda på.

Vi har köpt grillkorv tidigare då grillen varit igång, man kan också ta med egen korv att grilla. Där vi bor har det varit eldningsförbud hela sommaren på grund av torkan.

 

Grillplatsen hade fått flera bord med sittplatser jämfört med tidigare. På andra sidan vägen vid grillplatsen upptäckte jag hönsen. Gick dit för att fota och då kom en tupp springande mot mig.

Han kröp under staketet och tuppen kanske trodde att jag hade något gott att bjuda på. 

Sedan lockade han till sig några hönor som gjorde likadant som tuppen kröp gallret. Konstiigt att det inte fanns hönsnät för det körde en stor traktor på vägen. 

Han såg stolt då han kom ut lätt som en plätt att ta sig ut

 

Nu tar vi och korsar vägen och det kom flera hönor ut från hönsgården. Jag hoppas de räknas in på kvällen för det finns många rävar i området. 

Fritt fram nu korsar vi vägen

Kom nu tjejer och skynda på det är fritt fram

Grillplatsen

Sedan intog  tupp och hönor grillplatsen där de gick och sprätte. Mats såg förskräckt ut och undrade om jag släppt ut hönsen. - Nej de tog sig ut själva. De var väldigt sociala och jag plockade upp fimpar för det kan ju inte vara bra om de tror de kan äta det.

 

Efter en stund lade de sig under ett bord bredvid oss med bänkar där det var skugga.

 

Fler bilder i galleriet. Vi var ju ute för att promonera så vi vandrade vidare, även om jag kunnat stanna en bra stund för tuppen var så charmig och vacker. 

 

Onsdagen den 31 augusti 2016 kl. 17:12

Natur | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

Skillnad på pilfink och gråsparv

 

Detta är en Pillfink och inte en gråsparv som många tror. Den har faktiskt varit utrotningshotad. Fläcken vid huvudet skiljer dem åt.

Detta är en gråsparv som också är charmig.

En gråsparvshane i sommardräkt. Här ser man tydligt den nästan svarta näbben och det kraftiga vita vingbandet.

 

Måndagen den 31 augusti 2015 kl. 22:38

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Sista dagen för att rösta på Sveriges Nationalfågel

 

Nationalfågel
http://birdlife.se/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskadning/nationalfagel/

Sista dag i dag att rösta 31 augusti 2015 En Nationalfågel ska utses genom Sveriges ornitologiska förening

Nu har jag röstat på vilken fågel som ska bli Sveriges Nationalfågel

Det var ett svårt val för det fanns tio fågelarter kvar som gått till final

Valde på Domherre för den är så vacker, det kommer en domherre med fru året om som äter solrosfrön.

 Koltrast

För den sjunger så vackert och stannar kvar över vintern och de flockas här på vintern då jag matar dem med äpplen och russin

Rödhake

 För den är orädd och varnar andra fåglar med ett speciellt läte då katterna är ute. Den är gärna i närheten då man jobbar i trädgården. 

 

 

 

 

Det blev RÖDHAKEN som jag vill se som Sveriges nationalfågel. En riktigt charmig fågel.

 Konstigt nog tyckte min bror och min sysslings farfar i USA om rödhake och båda täljde denna fågel och målade den utan att känna till varandra.

 

Måndagen den 31 augusti 2015 kl. 19:41

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Myskankor uppskattar mördarsniglar

 

 

Dessa ankor som hålls som husdjur var okända för mig. De äter faktiskt mördarsniglar och kan hyras. De bör vara instängda på natten om det finns räv i området och de vill ha ett litet hus och en damm med rent vatten. Inte så så svårt att ordna.

Om man skaffar eller hyr dessa skulle man kunna sätta upp en skylt i området lämna era mördarsniglar här så får ankorna mat. Jag gillar naturlig biologisk bekämpning av skadedjur. De skulle nog försvinna då.
 
Länk till bild på myskankor och info i kommentarerna
 
Länk till info om myskanka eller googla på myskand om någon skulle vilja skaffa dessa ankor. Nu är gubben hemma igen och vi löste SVDs kryss i morse som vi tyckte var svårt. Där fanns en bild på en fågel som jag inte kände igen. Den fanns inte i min fågelbok, men när vi fick fram det gula blev det "uppskattar mördarsniglar". Då Googlade jag på fågel som äter sniglar och fann Myskanka. 
 
 
Nya rosor på bordet
 
Nu har dessa fantastiska rosor stått i 11 dagar utan att nicka, de står ute även på nätterna och sedan dess har ja fått fler rosor som också står ute.

 

Söndagen den 16 augusti 2015 kl. 14:27

Natur | Permalänk | Kommentarer [15] Kommentera detta inlägg

 

Bästa och mest effektiva sättet att döda mördarsniglar.

 En expert i Nyhetsmorgon idag talade om olika metoder att ta död på mördarsniglar. Han nämnde dock inte min metod som jag tycker är den bästa med 30 års erfarenhet att bli av med dem. Då gjorde jag fällor med öl.

Jag har en liten hink i plast med lock som man köper kräftor i. Samlar varje morgon i gryningen och skymningen mördarsniglar i hinken. Mats häller kokhett vatten över dem och de dör ögonblickligen. Då lider de inte.

Är det torrt ute vattnar vi på kvällen och sedan är det bara att plocka dem.

 

 

Onsdagen den 5 augusti 2015 kl. 20:24

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Väckte en nattfjäril idag då jag letade efter mördarsniglar i växthuset.

 Letar efter sniglar varje dag även i växthuset där de tar de sig in. Idag fann jag denna fjäril som satt i växthuset. Jag gissar att det är en nattfjäril, men rätt stor.

Jag fann en bild i mitt galleri fjärilar som är lik denna men blev aldrig klok över vad det var för art.

 

Tisdagen den 4 augusti 2015 kl. 22:43

Natur | Permalänk | Kommentarer [7] Kommentera detta inlägg

 

Räven på besök igen

 

 

Klicka på bilderna 2 ggr i galleriet nordiska djur i våra skogar så blir de större

 

Torsdagen den 30 juli 2015 kl. 13:17

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Ringduvorna kom tidigt i år.

 Söndagen den 22 mars återvände Ringduvorna till sin boplats i skogen bakom oss. Ringduvorna flyttar i slutet av oktober och brukar återvända i maj. Så tidiga har de aldrig varit under de år vi bott här i Vendelsö. Ringduvorna bor på vintern i Västeuropa. Jag är säker oå att det är samma divor som kommer tillbaka år från år. De kan bli 15 år och vi har bott där vi bor i 10 år. De är inte rädda för oss, man kan fota dem på nära håll. 

 

 

Onsdagen den 25 mars 2015 kl. 00:04

Natur | Permalänk | Kommentarer [4] Kommentera detta inlägg

 

Skådat en Hök, en Rödhake varnade de andra fåglarna

 Tittade ut genom fönstret och i trädet bland alla andra fåglar satt en Rödhake. Det är min favoritfågel som är sällskaplig då man jobbar i trädgården.

 

Rödhaken brukar varna andra fåglar när katterna är ute med ett speciellt läte. Den ses ofta tillsammans med koltrastar. Jag ville ta en bild på Rödhaken men minneskortet satt i datorn. När jag kom tillbaka till fönstret kom en stor fågel flygande och alla fåglar försvann blixtsnabbt.

Vi har massa buskar där de kan gömma sig under.

 

Höken slog sig ner och försökte gömma sig. Kunde inte bestämma mig för om det var en Duvhök eller Sparvhök.  Den hade fläckigt bröst. Det är inte så ofta jag ser en rovfågel.

 

 

 Rovfågeln försökte gömma sig väl kamouflerad i trädet.

Snopen ser han/hon ut och tittar upp mot fågelmataren där det är tomt på fåglar.

Rovfågeln gav upp efter en liten stund och flög iväg. Det tog ett tag innande småfåglarna vågade sig tillbaka.  

 Någon bild på Rödhaken fick jag inte igår, men jag hade en bild på en Rödhake.

 

Efter ett tag var tädet fullt med fåglar igen och koltrastarna kom också tillbaka. Såg för några år sedan då en hök jagade en koltrast i luften. Koltrasten har inte en chans mot en hök.

Vi har två Domherrepar som kommer varje dag och igår såg jag en Bofink.

Nu ska jag kika vad vi har för fåglar i trädet idag.

 

Lördagen den 21 mars 2015 kl. 14:23

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Koltrastarna behöver mat på vintern

 Koltrastarna matar vi på vintern då de har svårt att hitta mat. De har svårt att äta från fågelmataren. I gengäld sjunger de vackert för oss  då våren kommer. På kvällen ger de konserter under hela sommaren från vår höga björk eller från vårt tak.

 

Koltrasthane

En kall vinter med mycket snö satt det 15 koltrastar i paradisäppelträdet tidigt varje morgon. De väntade på russin och äppelhalvor. De blev tama till slut och flög inte iväg. En morron sov jag länge och då såg Mats att det satt en koltrast på fönsterbläcket vid köksfönstret och kikade in.

 

Koltrasthona

Nu sitter Koltrastarna mest stilla och burrar upp sig och spar på energi för att överleva.

På sommaren gillar de att bada i vår trädgård.

 

En koltrast lärde sig att äta solrosfrön och hampfrö från denna modell av fågelmatare.

Jag har också gjort en blandning av krossade solrosfrön, havregryn, hampfrö och russin och blandat i matolja som stått över natten. Det gillade alla fåglar. Lite svårt att lägga ut det på ett hygienskt sätt.

Jag har också krossat talgbollar och lagt på trappen som fort går åt 

OBS! Bröd tar mycket plats i krävan på fåglarna, men innehåller förhållandevis lite näring, så om de bara skulle få i sig bröd, kan de svälta ihjäl med krävan full.   

 

Söndagen den 11 januari 2015 kl. 18:17

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Fjärilsholkarna kanske är bebodda av någon praktfjäril.

 Mina fjärilsholkar hänger på en spalje intill huset bland krasse som fortfarande växer. Hoppas någon eller några fjärilar har flyttat in i fjärilsholken och övervintrar. Jag hann aldrig måla holkarna, men  jag fyllde dem med bark och blad av lavendel. Jag har inte haft koll på om de är bebodda. I morgon ska jag ta en bild var jag satt dem och lägga i galleriet på fjärilar. 

Amiralen har trasiga vingar och skulle inte klara att återvända till varmare länder. Den skulle knappast överleva vintern, men kanske med en fjärilsholk. 

Sorgmantel såg jag flera denna sommar som jag hoppas att någon av dem hittade fjärilsholken. 

 

Våra praktfjärilar klarar inte att flyga tillbaka till medelhavet. Deras avkomma har redan flugit till varmare länder runt medelhavet fast de är födda i Sverige. Naturen är magisk att de kan hitta till länder vid medelhavet och sedan kommer de tillbaka och förökar sig och en ny generation flyger tillbaka och de gamla klarar inte att flyga den långa vägen och det är svårt för dem att överleva vintern. 

 (Den 29 april 2014 skrev jag ett blogginlägg om flyttfjärilar och plötligt kan jag inte länka till det utan kolla i kalendern.)

Nyinköpta fjärilsholkar i april.

 

Jag bad dottern och barnbarnet hålla koll på fjärilar då de semestrar på en badort i Egypten från och med idag.

 

 

 

Tisdagen den 28 oktober 2014 kl. 21:26

Natur | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

Se Bildspelet i Tyresta på Naturum

 

 

Det brukar bli succé varje gång då vi tar med oss utländska och svenska gäster till Tyresta Nationalpark. Oftast blir de överraskade att det finns urskog så nära centrala Stockholm.

 www.tyresta.se/

Det finns ett storbildspel med fantastiska bilder från alla nationalparker  i Sverige.

 

 

Bildspelet på storduksformat

reseplanerare.sl.se/bin/query.exe/sn

 

Naturum ett levande museum om våra naturreservat

 

Det går bussar från Gullarsplan till Naturum och Tyresta by. Jag kan försäkra att det är sevärt inte bara bildspelet. Naturum är ett levande museum med olika aktiviteter. Det finns ett fik och du kan köpa korv och grilla. Har jag främmande tar vi alltid en tur dit för vi bor bara 4 km därifrån.

 

Kolla SL resplaneraren. Det är många som inte känner till att vi har urskog nära storstaden som kan nås på 20-30 minuter med bil och stor parkering. Det finns båda lätta och en del längre markerade spår för både barnvagnar och handikappade. 

Svampar brukar det vara tid för nu om du vill lära dig mer.

Ta med något att grilla, eller det bruka finnas korv att köpa. Ta med matsäck och det finns ett spår för barn att hitta hem om man går vilse i skogen. 

 

Torsdagen den 4 september 2014 kl. 19:32

Natur | Permalänk | Kommentarer [4] Kommentera detta inlägg

 

Svart vit flugsnappare bor i våra holkar

 

Titt ut! Vem där? Herr och fru Svartvit flugsnappare så trevligt. 

 

Välkommen till vår trädgård du främmande gäst som har flugit ända från söder om Afrika för att bo i vår holk. Vi vet att du och din fru kommer att hålla trädgården fri från ovälkomna myggor och flugor. Ni behöver fånga 15000 flygande insekter för att föda upp en kull hungriga ungar som behöver växa fort för att klara den långa färden tillbaka då hösten nalkas.

Klicka på länken kan du lyssna på sången från en 13 cm liten fågel som sjunger med hög och klar röst. 

 

sverigesradio.se/sida/artikel.aspx

 

 Du sjunger vackert tills ungarna föds har jag läst i en bok. Inte undra på att du kommer hit först nu efter en så lång resa. Du behöver vårt ljus i norden för att fånga all mat och arbeta alla ljusa timmar. I galleriet kan du klicka på de bilder du vill se i maximal storlek.

 

Tänk att dessa vingar färdats så många mil

På länken kan du läsa mer om Svart vit flugsnappare

 

Svartvit flugsnappare – Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Svartvit_flugsnappare#F.C3.B6da

 

Lördagen den 24 maj 2014 kl. 16:58

Natur | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

Bra livsmiljö för fjärilar där vi bor

Sälg                            Rosenspirea och Schersmin   Pion

 

Vi har många doftande buskar, träd, blommor och kryddor i trädgården som fjärilar och humlor gillar. 

 

På tomten har vi några riktigt gamla sälgträd som är ett uppskattat klätterträd för katterna. På våren drar den till sig fjärilar som sorgmantel, citronfjäril, videfuks och många fler arter. Överhuvudtaget är livsmiljön där vi bor gynnsam för fjärilar.

Sorgmantel

Skulle jag ge mig ut på ängen i dess höga gräs med kameran skulle jag nog kunna hitta utrotningshotade arter. Jag har sett Veronikanätfjärilen tror jag. I fältboken står det att inga fynd har gjorts i Södermanland sedan 2001 som rapporterats.  Nu är arten nätfjärilar svåra att skilja på om de bara fladdrar förbi och inte sitter still.

Vår tomt gränsar till två stora ängar, jord som inte brukas längre. Bakom den gamla ladugården växer det mängder av både tistlar och nässlor som fjärilarna gillar och i slutet av ängen är det sankmark och där rinner en bäck som rinner ut i sjön 300 meter längre bort. Späda nässlor är även bra föda för oss människor.

 

Klicka på bilderna så blir de större

Ängarna

Mot söder har vi orörd skog som börjar vid altanen med blåbärsris.

Vi kan vandra från vår altan och komma till Naturresevatet som gränsar till nationalparken och Tyresta by. 

Tyresta by                       Ängen på hösten      Ängen på sommaren

 

Nedan bilder tagna från vår altan 

 

Bilder tagna från vår altan

 

Dagfjärilar

Liten Tåtelsmygare                Amiral                     Nässelfjäril

 

Nässellarv                        Pärlgräsfjäril                 Citronfjäril

 

Nedan dagfjärilar som jag inte är säker på vad det är för art

 

Är det någon som vet vad dessa heter? Skriv gärna en kommentar.

Jag kommer att fota fler fjärilar i sommar och lägga upp i galleriet under Fjärilar

 

Nattfjärilar nedan

Igår fick jag två nattfjärilar identifierade via nätet av expertis  

 

Dimmigt Lundfly,Polia nebulosa        Blåbärsmalätare,Pasiphila debiliata

 

Citat:

" Vissa nattfjärilar kan ibland vara svårbestämda men dina två är turligt nog ganska lätta och bilderna är bra, vilket alltid underlättar.
 

Bifogade dessa länkar i mailet
http://svalan.artdata.slu.se/bugs/bugs_gallery.asp?art_leaf=True&artid=216180

http://svalan.artdata.slu.se/bugs/bugs_gallery.asp?art_leaf=True&artid=215846
 

Han skrev följande:
"Nattfjärilarna är en helt ny värld. Av dagfjärilar finns bara ca 130 arter i Sverige medan nattfjärilsarterna uppgår till över 2000 varav många är dvärgmalar med en vingbredd på några få mm.
Dom är svåra att både fotografera och artbestämma. Bäst att hålla sig till de större, man har att göra ganska många år bara med dom, om man är intresserad".

Mvh
Ingemar Larsson

 

 

Lördagen den 20 juli 2013 kl. 13:39

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Hämtat lådan med grapefrukt och slarvern är artbestämd

 Nu har jag hämtat lådan med grapefrukt, tur att Mats var med för den var tung. Nu undrar ni kanske vad jag ska göra med 18 kg grapefrukt. Mats tyckte de var mycket goda och jag ska dela med mig och göra grapefruktjuice i portionsförpackningar och frysa in. Jag kommer att kolla varenda en väldigt noga.

De blev ganska snopna att när jag kom till kassan med en namnunderskrift där det stod 0 kr.

 

Nu var det bra att ha en juice maskin som stått undanställd sedan i höstas.

Fick ett mejl från jourhavande biolog

Förlåt det dröjde med ett svar… Det visade sig att larven redan hade dött men vi kunde bestämma den till en Tephritidae, en Borrfluga alltså.

Det brukar vara dem man får i apelsiner och i grapefrukter men vi hade aldrig sett en så mörk en. Vår flugexpert tror att den blivit missfärgad pga att man har sprutat in färgämnen i frukten samt att den kan ha varit på väg att förpuppa sig – då brukar de ändra färg med (fast inte så mörka). Borrflugor är ganska fina flugor med fläckar på vingarna – det hade varit kul och se vilken sorts borrfluga slarver skulle ha blivit.

 Med vänliga hälsningar

 //Julia

 

En i släktet Tehphritadae av 74 möjliga. 

Hit kan man vända sig om man hittar något i naturen som man undrar över

Didrik Vanhoenacker och Julia Stigenberg,

Jourhavande biologer vid Naturhistoriska riksmuseet

Postadress: Box 50007, 104 05 Stockholm

E-post: jourhavande.biolog@nrm.se, Telefon: 08-519 541 38

Facebook: facebook.com/naturhistoriskariksmuseet, Twitter: twitter.com/didrikbiolog

 

 

 Länk till olika arter av Tephritadae,det finns 74 kända.

flickrhivemind.net/Tags/tephritidae/Timeline

 

Torsdagen den 9 maj 2013 kl. 23:52

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Storsatsning på Tyresta nationalpark

Igår läste jag i lokaltidningen att Naturvårdsverket satsar 30 miljoner fram till 2016 på att göra Tyresta Nationalpark mer populär och känd. Det är inte alla stockholmare som vet att det finns en stor urskog bara 2 mil från Stockholm. Det går även bussar till Tyresta by. Nationalparken ska få en ny entré och bättre servering. Gården i Tyresta är numera enbart  hästgård, men det blir även en ny inriktning med kor och får. Det ska byggas en ligghall för nötkreatur där man ska visa hur människor levt sedan vikingatiden. Jorbruket ska utvecklas. En del av de gamla byggnaderna ska restaureras och få ett annat ändamål. Även stugan vid Åva ska renoveras och handikappanpassas. Naturum kommer att uppdateras med material. Där kan man se storbildspel  med ljud om alla Sveriges nationalparker. Vill du läsa mer klicka på länken
 

 www.tyresta.se/

Stugan vid Dammen i Åva kan man hyra för ett par nätter

 

Det finns särskilda regler både för natureservatet och nationalparken då man vistas där. Dessa står på Tyresta Nationalparks hemsida.

Vill man vandra i naturreservatet och nationalparken i ett par dar finns det ett vandrarhem i Tyresö. Det finns Camping i Åva, men det går nog att boka logi i stugan inne i Nationalparken som ligger vid laxtrappan och dammen. Det är ca 15 minuters promenad från parkeringen vid Åva. Det är vanligast att sova under bar himmel i med vindskydd. Riktigt få uppleve äventyret.

 

 

 Rastplats i Tyresta by där man kan köpa korv och grilla eller ha med egen.

 

Scouterna har stugor vid Lycksjöns södra ände och vid Svartbäcken, vet inte om det går att boka men det brukar bo scouter där. Mitt barnbarn har övernattat där och även i natureservatet med vindskydd och liggunderlag med scouterna.

 

Det finns även ett gammalt torp i natureservatet som man kan hyra för en vecka som ligger fint.

Vill du läsa mer så läs på Tyresta National Parks hemsida vad det är för aktiviteter på gång.

www.tyresta.se/
 

Länk till andra som sovit i Tyrestaskogen under bar himmel. Nu finns det nya fina vindskydd se bilder läs och bli inspirerad.

blog.naturkompaniet.se/overnattning-i-tyresta/

 

Onsdagen den 10 april 2013 kl. 14:52

Natur | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Varför skjuter jägarna Lodjur?

 I min enfald trodde jag Lon var fridlyst. Jag har svårt att förstå varför de måste skjutas. Eftersom vi aldrig ser ett lodjur i skogen. Känner ingen som mött ett lodjur i skogen.

 

Frågan väcktes då en zoominvän hade sett ett lodjur då de åkte bil i Uppland. Varken jag eller vännen hade sett ett lodjur i frihet. Vi är nog många som inte sett ett lodjur annat än i en djurpark. Dessa bilder är tagna i lodjurshägnet på Skansen.

Den 1 mars 2013 började jakten på lo och 100 lodjur får skjutas i landet. Jag läste i tidningen Jakt. I Stockholms län fick man skjuta 1 lodjur och det har man lyckats med. Det kanske det var därför lodjuret höll till efter vägen, skrämd av jägare och hundar.

 

Två lodjur fälldes under helgen i Ovanåkers kommun i södra Hälsingland. Båda lodjuren sköts i närheten av Alfta. Det var inte så roligt att se bilderna i tidningen med triumferande jaktlag med hundar och ett blödande dött lodjur.

www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/

 

Ställde lite enkla frågor via mail till tidningen Jakts redaktör med vidarebefordran till ordföranden i Jaktförbundet och skickade med några bilder på levande lokatter som omväxling till alla döda lodjur. De får gärna publicera dessa i sin tidning.

  •  Hur många lodjur finns det i Sverige?
  • Vad gör de för skada?
  • Varför skjuter man lodjuren?
  • Varför jagar man Lo den här årstiden?
  • Har en Lokatt angripit människor i Sverige?
  • i så fall hur många var skadade eller dog?
  • Vem tar hand om skinnet?
  • Vem/vilka äter lodjur?
  • Hur tar man hand om det slaktade djuret?

 Återkommer i bloggen om jag får svar från tidningen Jakt och Jägarförbundet

 (Fick svar samma dag som jag lagt i kommentarerna)

Jag kan förstå att renägare vill bli av med Lodjuret. De får trots allt ersättning för dödade renar. Jag kan tänka mig att lo tar rådjur. Rådjuren borde väl räcka till för både jägare och lokatt. Lo är ju ett kattdjur som inte jagar i flock vad jag vet.  Med undantag för renägare kan enskilda tamdjursägare som bedriver näringsverksamhet ansöka om bidrag för skadeförebyggande åtgärder som stängsel hos länsstyrelsen. Är det någon som läser detta som hört talas om att någon människa blivit riven av lokatten. Den illegala jakten fäller många lodjur enligt Naturvårdsverket.

Forskningen som bedrivs kring lodjuren har inte hittat något som tyder på att stammen lider av genetiska problem. 

 

 

Så många lodjur får fällas – län för län

Norrbotten, område 1: 12
Norrbotten, område 2: 7
Norrbotten, område 3: 6
Västerbotten, inlandet: 24
Västerbotten, norra kustlandet: 4
Västerbotten, södra kustlandet: 2
Västernorrland: 7
Gävleborg: 6
Dalarna, område 1: 2
Dalarna, område 2: 2
Uppsala län, område A: 5
Uppsala län, område B: 5
Västmanland: 2
Stockholms län: 1
Örebro län: 6
Värmland: 5
Västra Götaland, område 1: 3
Västra Götaland, område 2: 1
Hela landet: 100
 

 

 Jag har vistats mycket i skog och mark, plockar bär och svamp. Har åkt runt med husbil i Sverige, plockat murklor i Hälsingland på våren, varit i Dalarnas skogar och värmländska skogar. Bott i Västmanland och min bror var jägare. Han hade aldrig träffat på ett lodjur. Jag bor numera i ett hus som gränsar till Tyresta Nationalpark och Tyresta Naturreservat. Enligt viltvårdaren har det funnits ett lodjur där jag bor. Mina grannar såg detta lodjur någon enstaka gång. Nu har jag bott vid Tyresta sedan December 2003 och det finns inga observationer av Lodjur i Tyresta. Om det är för många lodjur varför inte fördela dem till platser som saknar Lo. I maj brukar honan föda sina ungar. Lodjur verkar inte störa människor.

 

 Gick vidare till Länstyrelsens och Naturverkets hemsidor. Hittade Nationell förvaltningsplan för lodjur 2013-2017

Tyckte inte att jag fick direkt svar på frågorna där heller.

Tidigare undersökningar i Sverige visar att det till exempel finns stora skillnader i acceptans för mål för rovdjursstammarnas storlek mellan nationell, regional och lokal nivå. På nationell skala är det hög acceptans medan acceptansen i vissa lokalsamhället kan vara mycket låg.

 

 2001 års riksdagsbeslut om en sammanhållen rovdjurspolitik hade det övergripande målet ”att svenska staten skall ta ansvar för att arterna björn, järv, lo, varg och kungsörn skall finnas i så stora antal att de långsiktigt finns kvar i den svenska faunan och även kan sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/sveriges-miljoarbete/regeringsuppdrag/2013/forvaltningsverktyg-bjorn-jarv-lo-orn/ru-forvaltningsplaner-lodjur-20130228.pdf

 

Fredagen den 8 mars 2013 kl. 17:06

Natur | Permalänk | Kommentarer [14] Kommentera detta inlägg

 

Fågelsång

sverigesradio.se/sida/default.aspx

Här kommer fågelbilder i repris. Nu börjar jag längta efter fågelsång. Varje vår lyssnar jag på SR pausfåglar för att lära mig vilka arter vi har där vi bor. 

Följ länken om du vill lära dig om fågelsång och längtar efter våren 

Blåmes

Stjärtmes

Rödhake

I morse roade jag med att underhålla Fridolf som satt på skrivbordet och pockade på uppmärksamhet. Jag har tidigare gått in på Sveriges Radio och lyssnat på fågelsång när Fritz satt på skrivbordet tidigare. Fridolf fick lyssna på de fåglar som han är van att höra på våren. Han tittade upp i taket ut genom fönstret, bakom skärmen. Jag tycker det är roligt att lära mig hur de olika arterna låter.

Talgoxe

Idag kan vi glädja oss åt att det blir varmare och soligare och takdropp enligt SMHI framåt slutet av veckan, men här i Östra Svealand får vi stå ut med blåst och gråväder några dagar till.

Stenknäck unge

Nu får vi se vad den här dagen ger. Idag blir det rent hus hos oss.

Koltrastbad

 

 

Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 07:41

Natur | Permalänk | Kommentarer [14] Kommentera detta inlägg

 

Nu behöver fåglar och vilda djur mat

 

 

Nu behöver de vilda djuren hjälp med att skaffa mat. Idag kom frukt-och grönsaksbilen och ställde en låda blandade grönsaker till rådjuren vid vår tomtgräns. Mats hämtade posten och de började prata. Igår hade han kört fast i snön. Så han vågade inte köra till slutet av den privata vägen där det finns ett till matställe för djuren.

Han lastade därför in lådor i grannens bil som är ägare av skogen. I förbifarten fick vi en hel låda med sallad, men vi kan inte äta upp allt så vi får portionera ut det i morgon för annars kanske den blir översnöad. Grannen på vår vänstra sida har byggt ett foder ställe så vi får väl dela med oss.

Det byggdes i våras och vi hörde hur det spikades Jag såg det första gången då jag plockade svamp i somras.

Det dröjde inte länge förrän rådjuren kom fram och åt, men de är så skygga så jag ville inte fota dem för de är så lättskrämda. Försökte ta en bild från fönstret, men jag fick en massa snöiga grenar i förgrunden och ett suddigt rådjur på bilden. Den här bilden tog tag tidigare. Idag var det rangording och jag satt och tittade ut mot foderstället. Först äter bocken, medan de andra står under den stora granen och håller utkik. Sedan är det getens tur och sist killingarna. De busade och jagade varandra de små då de ätit.


 

Jag lägger russin och äppelhalvor till Koltrastarna

 

Vi satt uppe igår och tittade på Nobelfesten. Egentligen tyckte jag att Cirkus Cirkörs uppträdande var lite för långt. Sista akten var ju effektfull. Vi har ju så många duktiga artister i musikbranschen. Det hade varit trevligt att byta ut ett av numren med ett annat inslag. Vi åt gott och drack mousserande vin och skålade med de inbjudna och Mats sa med en suck, någon inbjudan till Nobelfesten får vi nog aldrig. Då berättade jag för honom.

 

När jag pluggade på universitet hade jag fått ett hedersuppdrag som vice ordförande för socionomstuderande. Alla ordförande inom studerandefacken fick en inbjudan till Nobelfesten. Den ordinarie var sjuk så jag fick inbjudan istället. Det var i slutet av terminen och jag hade det knapert då jag var ensam med två barn.  Jag kunde inte gå för jag behövde pengar till annat inför julen och inte slösa bort pengar på att hyra lång klänning. 

 

Tisdagen den 11 december 2012 kl. 16:18

Natur | Permalänk | Kommentarer [7] Kommentera detta inlägg

 

Älgdöd i Tyresta Nationalpark

 

Mats och jag pratade nyligen om att det är första hösten vi inte har sett några älgar som kommer till saltstenen vid vår tomtgräns. På nyheterna i morse fick vi höra att nio älgar har hittats under sommaren svårt sjuka eller döda. De har inte orkat resa på sig. Forskare fruktar att storskaliga miljöförändringar ligger bakom.  Älgarna har haft en plågsam död.

Älgarna är avmagrade, apatiska, har mängder med parasiter och är i allmänt mycket dålig kondition.

 

"Det värsta är att det handlar om älgar i tre-fyraårsåldern, som borde vara i god form" säger Henrik Timin, viltmästare på södertörn. Vi tycker det är skrämmande om det kan bero på Miljön.

Tidigare har älgar på Öland och Blekinge drabbats och dött.

 

Se regionala nyheterna med inslaget om älgarna via länken

www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/sjuka-algar-pa-sodertorn

 

Bilden tog jag en tidig morgon i augusti 2011 på ängen vid Ramsdalens gård.

Skogen där vi bor gränsar till Tyresta Naturreservat och Tyresta Nationalpark. Dessa ståtliga djur är så vackra att se på.

 

Den här haren hittade jag död i vår trädgård förra sommaren. Undrar om det kan vara samma sjukdom som älgarna drabbats av. Nu ska Älgarna analyseras för att se vad orsaken kan vara.

 

Fredagen den 26 oktober 2012 kl. 11:35

Natur | Permalänk | Kommentarer [9] Kommentera detta inlägg

 

Trädödare vackrare som larv än fjäril.

I Wilmas blogg fick jag veta att hon livräddade en larv idag. Den riskerade att mosas skrev hon för hon hittade den på vägen. Egentligen är det en fuling till larv som kan döda träd. Den gnager gångar i träd. Den kommer fram i början av september. Den syns bra och man lägger märke till den. Jag hade ingen aning om vad det var för larv då jag fotade den. Det är en Träfjäril eller Vedborre även Cossus Cossus.

 Foto Cats  Cossus letar efter en plats att få förpuppa sig på

 

Vi höll på att trampa på den ca 8-10 cm långa träfjärilslarven.   

Den föredrar Sälgträd och det har vi på tomten. Den gillar Björk också så jag kanske inte behöver bekymra mig då vi funderat på att hugga ner björkar. Det kan nog Cossus fixa. Donna gillar sitt Videträd.

 

Donnas bästa klätterträd och vässaklorna träd får Vedborren inte döda, då blir hon inte glad.

 

Honan lägger sina ägg under trädens bark och där lever larverna upp till fyra år. Den fullbildade fjärilen är aktiv från maj till augusti och äter ingen föda alls.

 

Vide är fint då sälgträden blommar på våren

Länk till bild på Träfjäril
  sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4fj%C3%A4rilar

 

 

Torsdagen den 6 september 2012 kl. 16:48

Natur | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

En kort tur i skogen med kameran för att fota matsvamp

Tog kameran med ut i skogen för att se om det fanns smörsopp där jag har mitt smörsoppställe. Det enda jag hittade där var unga taggsvampar som också lär som unga vara en god matsvamp. Jag har inte provat att laga än.

Jag såg att det var gott om sandsopp som är en god matsvamp, faktiskt en delikates då den torkas och därefter tillagas skriver Pelle Holmberg i sin svampbok.

 

 

Brandgul trumpetsvamp är en delikatess matsvamp. Tyvärr hade jag inget med att plocka i svampen i.

Nu har också Trattkantarellerna kommit och dottern hade plockat svart trumpetsvamp.

 

Trattkantarellerna hade kommit och självklart fanns det också gula kantareller  och vit taggsvamp som nästan är godare än kantareller tyckte man på TV 4 idag på Nyhetsmorgon. Kocken Sigrid lagade svamp och friterade Blomkålssvamp som alla prisade som mycket god. Jag brukar plocka blomkålssvamp, men jag har aldrig friterat den som jag sett recept på.

Växer alltid tillsammans med en stor gammal tall. 

Hittade tyvärr varken smörsopp eller Karljohan som jag gillar.

 

Måndagen den 3 september 2012 kl. 19:53

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Ta ungarna med och titta på ungar på Skansen.

www.skansen.se/artikel/pa-skansen-far-dina-ungar-traffa-vara

Länken visar gulliga ungar på Skansen som fötts i år 2012.

Lodjursungar föddes i maj på Skansen och jag ska gå dit i slutet av juli och fota igen. Jag tror att de mest sover nu hos sin mamma. När jag var där i början av augusti förra året var det full fart på två lokattungar och jag fick fina bildet som jag visar i repris från förra året.

 

Stolt lokattmamma håller koll på telningarna

 

Jag har sovit gott ! Skönt att sträcka på sig

 

Dags för morgon tvätten

Kom hit ungar nu är det mat

Gomorron brorsan

Bäst att skynda för nu är det matdags

Jag leker att jag fångat ett byte som ska dödas

Efter maten blev det tvättning och en vilostund för ungarna,

Mamma lokatt håller ett halvt öga på ungarna när de vilar

 

Onsdagen den 27 juni 2012 kl. 16:01

Natur | Permalänk | Kommentarer [1] Kommentera detta inlägg

 

Ingen tur med fotandet igår

 

Garbo kallar jag den skygga Rådjursgeten. Hon är en riktig skönhet med sina  vackra ögon. Det är märkligt att hon är så otroligt rädd för att bli fotad.

 

 Bilden är från sommaren 2011

Igår tog jag med kameran och spanade på ängen om rådjursgeten låg på samma plats som igår. Kanske kunde jag få en bättre bild än jag tog dagen innan. Plötsligt dök hon upp alldeles i min närhet och hon verkade inte se mig och kom närmare.

Plötsligt ändrade den hårda blåsten riktning. Hon stannade upp, vädrade och vände och rusade in i skogen med vindens hastighet. Där stod jag med kameran och det blev ingen bild. Hon hade vädrat lukten av människa. Ingen tur med fotandet idag.

 

Jag hann se att hon var lika rund om magen som förra året vid den här tiden då det föddes två kid. Nu hoppas jag på småkid vid midsommar.

När vi skulle fika kom en vacker fjäril som satte sig på en blomma. 

 

Det var en påfågelsöga som också lever som larv på nässlor. När jag hämtat kameran var den som bortblåst.

 

Inte bara det som gick snett igår. På kvällen kunde jag inte koppla upp mig på nätet, inte nu på morgonen heller så Mats hjälpte mig att koppla in det mobila bredbandet för en liten stund sen.

 

Onsdagen den 20 juni 2012 kl. 07:11

Natur | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

En promenad till sjön

 

Inspirerad av andras bilder på fåglar och blommor blev det en promenad till sjön. Det första jag såg var rådjursgeten som låg på ängen. Det var bara huvudet som stack upp. Hon tittade oroligt på mig och jag ville inte störa.  Tänk om hon ska få kid eller ligger hon och vilar tänkte jag.

 

Jag gick min vanliga väg men vid den lilla bäcken var det så mycket vatten och det fanns bara en våt planka att balansera på.

 

Denna ormbunksväxt växer vid bäcken och jag tror det är en Majbräken.

 

Jag tog en annan väg istället förbi den gamla gården och tog en bild på Löjnantshjärta.

 

Nere vid sjön låg andmamman och fyra ungar och vilade. Troligen är det samma and som förra året.

Alldeles vid sjön finns det Skvattram som nästan blommat ut. Jag tog också en bild som Wilma gjorde idag på denna "konstiga blomma" som heter Skvattram.

 

                                  Skvattram

I utkanten av skogen har förmodligen kommunen gjort en damm för den har jag inte sett tidigare och någon har planterat gula Iris.

 

 

 

Måndagen den 18 juni 2012 kl. 18:32

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Vid den här tiden föds rådjurskid

Idag fick vi besök av stora bocken, eller kanske är det mellersta bocken.  

Han var lite skyggare än lilla bocken, inte heller lika villig att posera inför kameran.

 

Han drog sig tillbaka då han fick syn på mig. Jag tror han mutat in vår tomt i sitt revir. Förmodligen är det samma bock som fick två kid med en get som håller till här, familjen höll ihop hela sommaren. Geten födde sina två kid runt midsommar förra året. Det var grannen i Ramsdalens gård som berättade det för oss.

 

Bilden på geten tog jag söndagen den 26 juni 2011 visst är hon rund om magen.

 

Kiden var så söta, men jag lyckades aldrig fånga dom små på bild.

Rådjuret föder ungar en gång per år och får då ett till tre kid, i sällsynta fall fyra. Alla hondjur får inte kid varje år. 
 

Födseln sker i allmänhet mellan 25 maj och 20 juni med en topp den 5 juni, enligt studier i Mellansverige. Men födslar har observerats inom hela maj såväl som juni månad. (Enligt Jägarförbundets hemsida)

 De rovdjur som tar rådjur är framförallt räv i södra delen av landet och lodjur längre norrut. Räven tar framförallt kid, under deras första levnadsveckor. Vi som har en räv som smyger i skogen, Om det blir Kid i sommar hoppas jag räven har andra jaktmarker. Spännande att se om det blir några kid i år.

 

På vintern är pälsen grå med ihåliga strån som som bättre står emot kyla och väta.

 

Man skiljer på tre horntyper och bocken brukar få namn efter deras utseende. Bär den ogrenade horn kallas den spetsbock. Har hornen två taggar längst ut kallas den gaffelbock. Den mest utvecklade horntypen finns hos sextaggaren som har tre taggar på varje horn.

Hos bockkillingarna utvecklas hornen som två små knoppar i pannan redan under det första levnadsåret. Året därefter kan de sedan utveckla "riktiga" horn.
Länk om du vill veta mer om Rådjur

 

www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Radjur/ 

 

Onsdagen den 13 juni 2012 kl. 16:30

Natur | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

Bilder på en ung råbock

Jag kände mig iakttagen i dag på altanen då jag pysslade med omplantering  av ett par tomatplantor. Det rasslade till i blåbärsriset.

 

Någon stod bakom enen och kikade på mig. Någon hade stora rådjursögon och jag gick in och hämtade kameran. Den här unga råbocken har jag inte sett tidigare. Han flyttade sig längre bort till baksidan av huset.

Där stod han och tittade mig rakt i ögonen. Jag tror han tyckte att jag såg inte farlig ut. I vanliga fall är de skygga och rusar in i skogen. Han lät sig fotograferas och poserade.

 

Halsen blev så här lång då han sträckte sig för att beta eklöv.

Asp och sly får han gärna äta på tomten, men äta rosknoppar är inte tillåtet, men jag brukar få ha rosorna i fred. Det finns så mycket att beta på stora ängen , men det har hänt att några rosknoppar försvunnit. Jag tyckte jag ville visa bilderna för visst är han fin.

Till slut vände han den vita rumpan mot mig och gick i sakta mak tillbaka in i skogen.

 

 

Fredagen den 8 juni 2012 kl. 17:53

Natur | Permalänk | Kommentarer [12] Kommentera detta inlägg

 

A Day-Fotografera din vardag 15 maj

Under ett globalt dygn, den 15 maj 2012, kommer den största fotografiska ögonblicksdokumentationen av mänskligheten hittills att skapas.

Minst 100 000 professionella fotografer och två miljoner amatörfotografer förväntas under det dygnet fotografera sin omvärld – alla som vill är välkomna att delta för att både visa upp sin vardag och för att ta del av andras vardag runt om i världen. Genom den bildbank som skapas kan fotografier delas, jämföras och utforskas, allt för att lära om vår omvärld och skapa en bättre förståelse för varandra. Därutöver kan dokumentationen bli ett mångsidigt underlag för undervisning och forskning.................


Läs vidare

 

www.kulturstiftelsen.se/projekt/a-day-in-the-world/

 

INVIGDE VÄXTHUSET IDAG DEN 15 MAJ

 

En praktfull Sorgmantel ville vara med på invigningen.

 

Sorgmantelns vingspann är mellan 61 och 76 millimeter. Honan och hanen är mycket lika varandra. Ovansidan är mörkbrun. Både bakvingen och framvingen har en bred ljusgul ytterkant och vid framvingens framkant finns ett par ljusgula fläckar. Innanför de ljusgula kanterna finns ett band av himmelsblå fläckar. Den ljusgula färgen bleknar efter övervintring, så på våren är både ytterkanterna och fläckarna vid framkanten vita eller mycket ljust gula. Den bruna färgen kan också efter övervintring se nästan svart ut. Undersidan är mörkbrun och har vita ytterkanter och hela undersidan är något spräcklig. Källa: Wikipedia

 

 

 

Tisdagen den 15 maj 2012 kl. 12:14

Natur | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Nu pågår "Naturvänliga veckan"

 

 

Nu pågår en rad olika aktiviteter i hela Sverige för att vi ska bli mer naturvänliga. Naturvänliga veckan startade lördagen den 5 maj och pågår till söndagen den 13 maj. Det är på Naturskyddsföreningen initiativ och syftet är att vi ska lära oss mer om naturen. Mångfalden i vår natur är viktig och med små medel kan vi göra en hel del.

www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/

 

Nu förstår jag varför vi har så gott om Humlor i vår trädgård. Humlornas första mat är pollen på vide. Vi har flera stora Sälgträd på tomten.

 

Jag blev nyfiken och ville veta mer om humlor och bin. En stor humla försöte ta sig ut genom det stängda köksfönstret för en del dagar sedan. Fotade den innan jag öppnade fönstret eftersom den var så stor. Tyvärr gick det bara att fota den bakifrån.  

 

Kanske denna Humla är drottning


Humlor är naturliga pollinatörer läste att Humlor är sociala och lever i samhällen med en drottning som lägger äggen och arbetshumlor som samlar nektar och pollen. Ett humlesamhälle kan föda upp flera omgångar med arbetshumlor per år. Detta gör att humlesamhället klarar sig över perioder med lite nektar och pollen för att sedan expandera när nektar- och pollentillgången är god. (Cederberg 2001).

 

 

 

Detta är ett av skälen till att humlorna är de bästa pollinatörerna. Andra faktorer som gör att humlor är bättre pollinatörer än både solitärbin och honungsbin är attde besöker fler växtarter. De klarar också av att samla nektar från blommor där nektargömman sitter djupare ned i blomman. Den kanske viktigaste faktorn är att humlor arbetar vid lägre temperaturer än både tambin och solitärbin. (Williams 1986)

Förra sommaren hade jag besök i köket av en Vårtbitare som jag vill lära mig mer om.

Idag ska jag göra en vänlig handling och sätta ut resterande 8 Lavendelplantor. Jag tror att de ska klara -1 grad på natten. 

för att glädja humlor och bin.

 

Måndagen den 7 maj 2012 kl. 12:22

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Bäver,sångsvanar och fästingbett.

 

www.tyresta.se/pdf/tyresta_program_2012.pdf

Vi är lyckligt lottade som bor nära naturen. Ett tips ta gärna bussen till Tyresta och njut av Tyresta Nationalpark och Naturreservat. Länken ovan är info om det som händer under året i Tyresta.

Vi träffade i helgen en kvinna som rensade bort mindre stockar och slanor vid laxtrappan i Tyresta Nationalpark som bävrana fällt. Vi  frågade om hon sett Bävrarna, men hon sade att de visar sig bara mycket tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Hon berättade om en kollega som varit med om en episod. Efter en svettig arbetsdag i somras hoppade han i vattnet för att svalka sig, då slog en bäver till med stjärten strax bakom honom och han simmade fort i land. Hon är anställd av Tyresta Nationalpark och det stod Tyrestaskogen på bilen. 

 

En Bäver som fått storhetsvansinne och fäller en stor Asp?

 

Titta så fint Bävern gnagt, det måste ha tagi lång tid tänkte jag. Sedan fick vi veta att Bävern fäller ostörd ett träd på en eller ett fåtal nätter.

 

Här växer det fullt av Asp vid stora nedre dammen. Virket från bäverfällda träd använder bävern till bäverhydda, dammbygge, och föda. Bävern äter barken och lövskotten. Bäverns favoritträd är asp men även sälg och rönn gnager den flitigt. Björk är det mest bäverfällda trädslaget i Sverige, men om favoriterna finns nära vattnet är de ofta de första att bli bäverfällda.

Fallande vatten stimulerar beteendet att bygga damm. En hög vattennivå skyddar bäverhyddans ingång ska ligga under vatten som underlättar transporten av grenar till hyddan samt matförrådet. På sommaren äter bävern mest strandvegetation, som örter, bark och blad, men den kan gnaga på grova träd för att hålla tänderna i skick. Tänderna växer ständigt, som våra naglar. Gnaget sliter ned tänderna så de blir lagom långa och vassa.

 

Bäverhyddan

 

När vi stod och tittade på Bäverhyddan kom det två sångsvanar flygande över oss. De slog sig ner lite längre bort i vattnet. Jag har aldrig sett sångsvan tidigare vad jag kan påminna mig. Den håller oftare halsen rak till skillnad från knölsvanens ibland s-formade halsföring.

Kollade i min fågelbok när vi kom hem.

 

 Det var svårt att ta bra bilder på långt håll. Hoppas de stannar och bygger bo. Tyvärr blev det inga bilder som blev bra på sångsvanarna. Vi frågade på väg tillbaka om sångsvanarna. Hon som arbetar för Tyresta verkar kunnig  och hon berättade sångsvanar har ökat i antal för de var mer ovanliga förr.

 

Jag tyckte sångsvanen såg vitare ut än knölsvanen och näbben är klart gult medan näbbspetsen och nederdelen av näbben är svart. Det gula når nedanför näsborren. Jag fotograferade en Sångsvan i min fotobok för att jämföra med en Knölsvan.

 

Knölsvan

 

Årets första fästingbett drabbade oss, tur att vi har vaccinerat oss mot TBE. Tyvärr finns det inget vaccin mot Borelia. Vi bor i ett område med mycket fästingar. Vi synar alltid katterna, men de har så mycket hår så det är svårt att både känna och se fästingarna. Jag brukar ta tag i fästingen så nära huvudet som möjligt och dra rakt ut och få ut den med huvudet.

 www.fasting.nu/vem_bor_vaccinera_sig.html

 

Måndagen den 23 april 2012 kl. 13:50

Natur | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

Åva Havsöring i Tyresta

 

 

Varje vår åker vi till Åva och kollar vid Fiskfällan. På våren räknas Smolten som utvandrar till havet, de kan vara i antal mellan 100-1000. På hösten räknas de lekande öringarna, som kan vara i antal från 30-150

Havsöringar. Vid Fiskfällan har man också koll på vattenkvaliteten. 

 

Vad står det på skylten som är ny för i år.

Ska försöka komma ihåg vad jag läste och återge en del.

 

Fiskfällan

Läs också om Åvaöringen på Tyrestas hemsida och se bilder.

www.tyresta.se/

Åva öringen är välkänd, de flesta Havsöringar som finns i Stockholms skärgård har haft sin vagga i Åvaån och Tyresta. Det är på hösten som Havsöringar leker i Åvaviken och vandrar upp i Åvaån där romen befruktas av hanen. Rommen täcks av grus av honan. Under vintern silar vatten igenom grushögen med den gömda rommen. På våren kläcker romkornet, det 15 mm

stora gulsäcksynglet som snart blir Stirr -det vill säga havsöringsunge som lever i sötvatten i 1-3 år. En vår när ungen är mogen för havet vandrar den ut och är ca 15 cm lång och blir då silverfärgad.

 Efter två tre år återvänder de tillbaka till samma vatten. 

Vid Laxtrappan var det rensat på stockar och grenar till motsats från förra året. Där stod en bil som det stod Tyrestaskogen på.

 

Åvaån ligger längst ned mot havet i ett vattensystem som börjar högt uppe i Tyrestas nationalpark. Längst upp ligger Trehörningen som rinner ut i Långsjön som rinner ut i Mörtsjön som rinner ut i Löpanträsk där även ett flöde från Årsjön kommer ned. Vattnet från Löpanträsk går sedan ut i Stensjön som via dammen vid Lanans sydliga spets övergår i en bäck som i sin tur går ut i Nedre dammen innan vattnet vid dammbyggnaden störtar ned i det som idag är Åvaåns översta lopp
 

 

 Åvaåns översta lopp

 

Vi stannade och talade med personen som arbetar i Tyrestaskogensom rensade upp bråte efter Bävrarna som har en hydda helt nära laxtrappans utflöde. Naturen är bra sinnrik och i 2012 är det naturens år som värnar om hav, sjöar och vattendrag.

 

Åva Havsöring

Gulsäcksyngel fotade från skylten vid fiskfällan

  Det här inlägget blev kanske en upprepning av blogginlägget jag skrev om i april 20ll.

weismann.zoomin.se/blogg/20110426-411960-Avaan-lekplats-for-oringar.html

 

Söndagen den 22 april 2012 kl. 18:12

Natur | Permalänk | Kommentarer [4] Kommentera detta inlägg

 

Stjärtmesar och Domherrar

Det har varit massor av fåglar idag som har kommit till fågelmatarna. Koltrastarna fick russin och äpple. Det kom ett gäng med stjärtmesar, men jag hann inte fota dom. Jag tog en bild förra året på en stjärtmes för jag tycker de är så söta. Blåmesen är också fin och den lilla rödhaken med sina pigga ögon.

Stjärtmes

Blåmes

Rödhake

Domherre

 Dessa fåglar är mina favoriter vid fågelbordet och Nötväckan förstås med eyeliner vid ögat.

 

 

Vi satte upp en ljusslinga vid entren för att få lite mer jullikt.  

 

Tisdagen den 6 december 2011 kl. 16:28

Natur | Permalänk | Kommentarer [13] Kommentera detta inlägg

 

Tidig morgon vid Ramsjön

Tog en promenad till Ramsjön tidigt i morse och lånade Mats kamera en Nikon D90 som jag inte har använt tidigare för själv känner jag mig mer hemma med min Nikon D 5000. Klockan var före sju och jag spanade ut mot skogen men såg ingen älg.  En helt underbar klar och frisk morgon, men inte kyligt. 

Jag mötte inte någon som rastade hunden eller joggade. Det knakade i skogen och hjärtat klappade lite fortare. Såg varken djur eller människor och det enda jag saknade var fåglarnas sång. Det var helt vindstilla och sjön låg spegelblank. På andra sidan sjön var det krusning på ytan. Jag tyckte något rörde sig i vattnet. Det finns bävrar i Ramsjön för de har fällt mindre träd på andra sidan. Jag har aldrig sett bävrarna, dumt nog hade jag inte min egen kamera som jag kan. 

         En krusning på ytan på andra sidan sjön

Det såg ut som en svallvåg efter en liten båt. Jag förbannade mig själv att jag inte hade tagit med kikaren för när jag går ner till Ramsjön har jag i bakhuvudet...Kanske den här gången får jag se bävrarna för andra har sett dom. Skulle jag gå över till andra sidan funderade jag, men givetvis hade jag inte mobilen med mig och Mats sov när gick hemifrån och han är alltid orolig om jag inte berättat var jag är. Jag kunde inte ställa in objektivet och jag hade inga glasögon med mig. Lite närmare stranden såg jag ringar på vattnet från fiskar.


Det är inte några riktiga höstfärger i år, men det beror väl på den varma hösten. Saknar det höströda färgerna men det var vackert vid sjön. Dimman hade nästan lättat helt för det var mer dimma på ängarna. Det är fortfarande ganska varmt i vattnet. Jag hade inte med mig någon termometer.

Himlen speglade sig vackert i vattnet 

 

När jag laddade upp bilderna ser jag något som skymtar vid stenen på andra sidan, men jag såg det inte när jag fotade.

På väg hem från sjön kollade jag på ängen igen, men jag såg huvudet på ett rådjur bakom en liten bergknalle. Den tittade på mig och så fort jag tog fram kameran förvann hon. Bilderna blir bättre om man tittar på dom i galleriet och klickar två gånger på bilden. Nu ska jag äta lunch och sedan göra lite nytta. Vi löste korsord minst en timme när jag kom tillbaka. Jag har kvar kyckling sedan i torsdag som bara är att värma. 

 

Lördagen den 1 oktober 2011 kl. 13:30

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Vad är det som rör sig bakom granen?

 

När dagen gryr är skogens djur aktiva. Numera tar jag med kameran då jag hämtar tidningen. I morse när jag öppnade ytterdörren var rådjuret och hennes kid utanför på tomten och de blev skrämda och försvann väldigt fort så jag hann inte reagera och ta en bild. Jag kollade om de flydde ut på ängen, men såg inte vart de försvann.

 

 

 Det var inte tillräckligt ljust och jag såg något bakom stora granen vid vår tomtgräns. Var det älgen som jag fotade vid samma tid igår.

 

Den 28 september kl 6.33 på morgonen

 

Ja visst  var älgkon som lunkade tillbaka in i skogen. Hon vände sig om och tittade på mig. Precis som hon gjorde igår vid samma tid.

 Den 27  september kl 6.26

Är hon där varje morgon? Nu måste jag kolla i morgon igen om hon alltid är där i gryningen. Skogsägarna satte ut en saltsten i vintras och det är klart det drar till sig rådjur och älgar. När det blir mycket snö utfodras skogens djur med ensilage och äpplen och morötter under den stora granen. Förut köpte vi morötter och lade där, men efter två svåra vintrar tog skogägaren sitt ansvar och stödmatar på vintern, efter att ha hittat 7 döda rådjur vintern 2009/2010 mellan Tyresta natureservat- och nationalpark och Ramsdalen där vi bor.

 

Den 12 augusti fick jag en fin bild på älgen med de första solstrålarna och dimman som lättade och jag fick ögonkontakt med älgen. Flera på zoomin har sett den här bilden tidigare.

Vi har haft ögonkontakt tidigare, men då har jag inte haft kameran med mig mig.  Hon har skrämt mig ett par gånger när jag har varit på väg att plocka svamp. Då sprang älgkon och jag åt varsitt håll då vi möttes. Jag tycker älgar är så mäktiga. För ett par år sedan en tidig morgon skulle jag hämta  sodavatten i husbilen. När jag skulle låsa upp husbilen ser jag att hon står vid husbilen ca 15 meter från mig. Sedan satt jag kvar där tills kon avlägsnade sig. Numera står vi båda två helt stilla och tittar på varandra på respektabelt avstånd.

 

När vi flyttade in i huset stod hon med en kalv och betade på vår häck och dom vi köpte huset av sa att bli inte rädda om det står en älg och tittar in genom fönstret. 

 

Om jag tar fler bilder på älgkon lägger jag upp dem i galleriet och katalogen ängen. Det går att klicka på bilderna i galleriet två gånger för ett större format.

 

Torsdagen den 29 september 2011 kl. 12:05

Natur | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Grodorna har fått ett nytt kärleksnäste i Tyresta

 

För inte så länge sedan invigdes en 100 kvadratmeter konstgjord damm för grodorna i Tyresta. Det finns i Tyresta fem grodarter, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda och större och mindre salamander. Nationalparken har skapat dammen genom att binda ihop två befintliga diken. Det har anordnats en grodstig ner till dammen med informationstavlor om groddjuren. En padda hade redan hittat dit lagom till invigningen. Dammen är 2,5 meter där den är som djupast. Då riskerar man inte dammen torkar ut på sommaren eller bottenfryser på vintern. Det är meningen att grodorna själva ska hitta dammen. När våren kommer vet jag vart jag styr mina steg.
 

Groddammen ligger öster om Tyresta by om man fortsätter till fots eller cykel längs grusvägen som går vidare mot Åvavägen söderut. Går man motsols är det höger 100 meter efter att Sörmlandsleden och Bylsjöslingan svängt vänster bortanför Tyresta by.
 
www.tyresta.se/

 

När vi var nyinflyttade i Vendelsö hittade vi en padda i källaren och vi undrade om den följt med flyttlasset. Det är roligt med en damm som vi hade på Lidingö. Dit kom både paddor och grodor i april och lade sin rom, men grodynglen blev tyvärr mest mat till kojfiskarna i vår damm. Grodjuren förde ett väldigt liv och simmade runt som små racerbåtar vid parningen.

 

Vår damm på Lidingö

 

Onsdagen den 21 september 2011 kl. 14:48

Natur | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

Häng med till Skansen.


 

 

Bergbanan upp till Skansen

 

I söndags skulle Mats gå på båtmässa vid Djurgården. Jag har inte varit på Skansen på evigheter men jag bestämde mig för att gå dit när han ändå skulle till Djurgården. När jag skulle betala inträde fick jag frågan om jag hade ett COOP- kort så jag visade upp det och fick gå in gratis. Det var COOP dag på Skansen. Jag tyckte att jag hade tur men det var nog många som hade COOP-kort, trots att Skansen är stort fick man trängas med folk och barnvagnar. Det var nästan omöjligt att ta sig fram till djuren.

 

Avsikten var att jag tänkte fota djuren. Istället började jag titta på gamla byggnader.

Ett fint gammalt soldattorp

 

Trots allt var det djuren jag ville se och vid björnarna var det riktig trängsel.

Vid lokatterna  var det så gott som tomt på folk och jag kunde inte heller se någon lokatt så jag satte mig ner och vilade. Plötsligt dyker det upp en liten lokattunge och en till sedan blev det leka av då ungarna tvättat sig och sträckt på sig.

Då såg folk att jag stod och plåtade. Det blev strax fullt med folk, men jag fick första parkett.  Katter sover ju en hel del och de verkade som de var nymornade. Jag var helt lycklig att få se dessa stora kattungar troligen födda i maj.

 

 

En lokattunge som nyss har vaknat.

 

 Sedan fortsätter en tvätt procedur.

Dags för mat och det blir lek med maten en bra stund och två skator försöker ta maten och de två ungarna  börjar jaga skatorna.

Lokattmamman har full koll på ungarna.

 

Ringde till Mats som tröttnat på båtmässan och berättade att det var gratis inträde till Skansen om man hade COOP-kort. Han kom omgående, men tyvärr efter maten var både mamman och ungarna trötta och gick och lade sig så Mats fick aldrig se Lo familjen i verkligheten.

 

Vi gick vidare till vargarna och såg ingen varg, men då upptäckte jag att en av dem låg och sov i en skreva i berget.

Bilden blev verkligen ingen bra bild.

Inte så kul att stå och titta på en sovande varg.

 

På väg från sälarna kom en hel hop med folk och det blev gott om utrymme efter matningen av sälarna, men någon säl fick jag inte någon bild på, däremot en Häger som snodde fisk från sälarna hur fräck som helst. Rävarna såg vi inte heller, verkade helt tomt i deras inhägnad.

 

Järvarna var snabba och roliga och lekte en lek med varandra. De hade ett byte av något slag som de gömde för varandra och letade efter, ena stunden klättrade de i träd och i nästa ögonblick på marken igen.

Det var svårt att fånga dom på bild och det blev flera bilder utan järv.

Jag hade inte tänkt titta på älgarna eftersom älgar har vi hemma i skogen, men  vi hamnade där ändå och tur var det. Jag fick en bild på en älg med en krona som jag inte sett tidigare.

 

Älgen har tappat pälsen på hornen och jag började undra om den sedan tappar kronan och växer det ut en ny? Det måste jag googla på, eller är det någon som vet?

 

Trots trängseln vid björnarna fick jag några bilder på björnen.

Jag ville avsluta Skansenbesöket med att besöka Jonas Wahlströms Skansen akvariet. För några år sedan utlyste Nyhetsmorgon en tävling att ge namn åt två nyfödda Surikater, en pojke och en flicka. Jonas valde mina namn i direktutsändning, men något pris fick jag inte.  Jag har aldrig sett en Surikat i verkligheten och ville gärna se surikaterna jag namngav. Inte vet jag vem som hette vad. De var fina tyckte jag.

 

Surikater, undrar om det var dessa två jag namngav?

Lemurerna var också nyfikna och närgångna. En liten flicka hade ett gosedjur som hon vunnit på skansen som en Lemur ville ta ifrån henne men en vakt motade bort Lemuren.

 

När jag kom hem ville jag titta på bilderna, men min dator var helt knäpp och jag trodde jag förlorat alla bilder. Jag fick ladda upp bilderna på Mats dator.  Skriver blogginlägget från Mats dator. Hoppas inte jag råkat ut för ett haveri.

Mats har hela dagen försökt att lösa problemet och får fortsätta i morgon. Jag kan inte ta mig ut på internet och inte ladda upp bilder. Jag tog väldigt många bilder i söndags och många blev bra. I måndags var jag fullkomligt ledbruten efter att ha vandrat fem timmar på Skansen, ont i fötter och rygg samt träningsverk. 

 

Tisdagen den 6 september 2011 kl. 22:00

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Titta vilken söt Lokattunge jag fångat på bild!

Vill du se bilderna i större format klicka på galleri och titta i katalogen  Lokatter. Skriv gärna en kommentar.

Mamman har full koll på sina telningar

Jag berättar mer sen för jag kan inte koppla upp mig på internet just nu och jag lånar dator som Mats behöver sitta och jobba vid.

 

 

 

Måndagen den 5 september 2011 kl. 11:03

Natur | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

Vad är det här för sopp jag fann i skogen.

Den här soppen har jag inte sett tidigare och det stämmer inte med mina svampböcker. Om någon googlar och du vet, eller du tror att du vad det är för sopp, skriv gärna en kommentar. Jag själv tror att det är någon sorts strävsopp. Rätt eller fel?

 Bilderna finns i mitt galleri på hemsidan i albumet matsvampar. Klicka två gånger så blir bilderna större i galleriet

På måndagen tog jag en längre skogspromenad och hittade de här sopparna som växte vid mitt kantarellställe.

 

Hatten är rödbrun och foten är vit med rödaktigt ådernät.  Jag brukar plocka Carljohan, brunsopp,tegelsopp,aspsopp,smörsopp är de soppar som brukar finnas där jag plockar svamp. Dumt att gå ut i skogen och leta svamp en måndag då alla andra varit ute i helgen och plockat. Det ställe jag brukar hitte Carljohansvamp var länsat och bara rensrester kvar. Det fanns inte heller några kantareller på de ställen där det brukar finnas gott om dem. På mitt hemliga ställe där jag brukar hitta Stolt fjällskivling låg foten kvar efter tre svampar där hattarna skurits av.

 

Okänd sopp för mig, kanske någon sort av Strävsopp eller?

Den blånade då jag skar av nedersta på foten.

Konstigt nog var svamparna på bilden ovan  kvar. Tegelsopp fanns också kvar. Någon rödsopp har jag aldrig mig veterligen träffat på i skogen.

 

Förväxlingssvampar bittra eller svagt gitiga och giftig

Med all svamp gäller försiktighet med all rätt. De som plockar svamp brukar ha respekt för rödaktiga soppar och som många tror kan förväxlas med Eldsopp och den giftiga Djävulssoppen. Dessa växer nästan bara i ädellövsskogar  i södra sverige,  på Öland och Gotland. Djävulsoppen har silverfärgad nästan vit hatt och blodröda rörmynningar.

 

En sopp som kan förväxlas med Carljohan är Gallsopp som kan förstöra en blandsvamp anrättning. Den har ljusbrun sämsskinnsfärgad hatt och rör som först är grå och som sedan blir rosa. Foten har ett grovt mörkt ådernät

Andra soppar i skogen i går

Tegelsopp och Aspsopp tycker jag är rätt lika

 

Den för mig okända svampen skiljer sig från Tegelsopp som har svarta filttofsar. Jag plockade några fina knoppiga smörsoppar som är svåra att upptäcka för de är rätt små.

 

 Smörsopp

Hittade några små Fårtickor som är lika Lammticka och Brödticka.

Jag såg Blomkålsvamp som blivi för gammal och honungsskivlingar där bäst före datum gått ut.

 

Jag var ute i många timmar så Mats som tittade på friidrott på TV blev orolig och ringde på mobilen. Då var jag så trött och hade ont i ryggen samt  kramp i en fot så han kom och hämtade mig med bilen. 

 Jag fick i alla fall en full korg med svamp som jag fotade med en liten kamera medan jag väntade på Mats.

Skönt att bli hämtad med bil och sedan återstår bara rensningen .

 

Tisdagen den 30 augusti 2011 kl. 18:15

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Sånt som bara fastnar på plåten som jag inte såg.

Efter det jag tog bilden på älgen den 12 augusti tar jag med kameran när jag hämtar morgontidningen i brevlådan. Jag har inte sett någon älg eller rådjursfamilj sedan dess. Ibland tar jag bara några bilder på ingenting runt sex på morgonen för det är fint ljus då. Plötsligt hittar jag något i bilderna som jag inte såg i kameran. Blev ganska snopen då jag fick se ett par av bilderna när jag laddade upp dem i datorn.

 

Morgonljus

Morgonljus

Jag såg inte råbocken då jag  tog bilden. Kollade flera gånger datumet på bilden och jag hade inte sett den för då hade jag försökt att ta fler bilder.

 

Insektsfälla

Bilden måste ses större för att komma till sin rätt. Se album morgonljus och klicka på bilden 2 ggr. 

 Pärlband

Marodörerna

Jag såg inte sniglarna då jag tog bilden.

Morgonljus, men ingen älg idag på morgonen.

 

Idag på morgonen satt den här haren på vägrenen, men försvann ut på ängen när när den fick syn på mig. 

 

Lördagen den 27 augusti 2011 kl. 07:41

Natur | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

En liten skogspromenad

Idag tog jag lilla svängen i skogen och jag tog ingen svampkorg. Fick ett tips på zoomin, om man inte har med sig något att plocka svampen i kan man lägga den i kepsen. Det är bökigt att bära både kamera och svampkorg. Oftast då jag har svampkorgen hittar jag ingenting. Tog på mig en keps utifall jag hittade svamp.  Det har inte kommit soppar än utan bara lite kantareller. 

 

Någon älg mötte jag inte, men jag vet ett ställe där de legat tidigare. Jag vet att älgarna kommer närmare husen då hösten kommer för de gillar äpplen. För ett par år sedan då jag varit i skogen och på väg hem brakade det till på min vänstra sida och en älg korsade stigen alldeles framför mig. Man brukar säga att man får hjärtat i halsgropen. Älgen och jag sprang åt var sitt håll. Jag var inte beredd på att den skulle vara så nära bebyggelse.

 

Katterna följer gärna med på en skogspromenad.

 

En kvinna dödades av en älg i september 2008 säkerligen på grund av att hunden skällde på älgen och var aggressiv. Hon gjorde misstaget att hon lyfte upp hunden och då gick den till attack. Aggressiva älgar producerar saliv och man hittade älghår och saliv på hennes kläder. Det är nog ovanligt att något sådant kan hända. Jag har ju katterna med mig och dom är inte aggressiva eller skäller, men man ska ha respekt för älgar.

 

 

Onsdagen den 17 augusti 2011 kl. 18:52

Natur | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

Skogens Drottning

Nu har jag varit uppe långt före sex varje morgon och spanat efter älgkon och undrar om hon har en kalv gömd någonstans. Katterna blir glada när jag går upp tidigt och känner sig modiga i mitt sällskap och sedan ligger de på garagetaket och spanar. Jag har ju sett en räv som inte heller ville bli fotograferad.

 

Jag var så nervös när jag skulle ta dessa bilder på henne. När jag upptäckte älgkon stod hon bara en bit från vår brevlåda och jag gissar att hon hade pallat äpplen hos grannen mitt emot. När jag hämtat kameran började hon gå fram till saltstenen som skogsägaren satt upp vid utfodringsstället på vintern. Tyvärr blev nästan alla bilderna misslyckade, men hon fastnade på några bilder för jag fick fokus på blad och buskar och en suddig ko i bakgrunden.

 

Rådjuren är väldigt skygga nu, men på vintern är det lättare att fota dom. Älgkon verkade inte ett dugg rädd för mig och jag smög efter i bara morgonrocken. Jag kände mig väldigt modig i fredagsmorse. Den här bilderna blev riktigt bra för man ser att dimman lättar och ljuset faller in fint i bilden.

 

 

Tisdagen den 16 augusti 2011 kl. 17:30

Natur | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Närkontakt med en Älgko på morgonen

Jag gick upp tidigt för att hålla koll på tjälknölarna som ligger i ugnen.

Kände mig iakttagen när jag hämtade morgontidningen.

Plötsligt upptäcker jag älgkon som tittade på mig. Min första tanke var att hon kanske har en kalv och då kan hon vara ganska ilsken. Jag smög in och hämtade kameran och hon var kvar. Så fin och jag tänkte att någon jägare skulle jag aldrig vilja vara. Jag tänkte att älgkon skulle bara veta att jag har två älgstekar i ugnen.

 

Fredagen den 12 augusti 2011 kl. 06:59

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Våga plocka andra svampar än kantareller

 

Nu kommer snart svampsäsongen och då längtar jag ut i skogen. Vi tar med matsäck och dryck samt karta och kompass. Det finns många goda matsvampar. Flera i min bekantskapskrets vågar bara plocka gula kantareller. Det är roligt om man är flera som ger sig ut då kan det bli en hel dag i skogen och man lär av varandra. Mats och jag brukar plocka svamp med min syster och svåger. Min dotter och jag är lika intresserade av att plocka svamp och trivs i skogen.

Nu kan man hitta tidiga kantareller som växer i ekbackar, men jag hittade några i skogen som var ganska små ännu. Min dotter hittar kantareller på Ekerö, men det har regnat mer där än här.

 

 Dottern har lärt Zimba sittmarkering  när de söker kantareller, men hon sätter sig på kantarellerna så de blir mosade. Nu måste hon lära henne att det räcker med skall.

 Du som gärna vill plocka svamp som är ovan och osäker, skaffa en bra svampbok. Jag har flera stycken, en liten som jag kan ta med i korgen. "Svamp att plocka och laga" av SvenTollin, men den börjar bli i äldsta laget från 1985.  "Nya Svampboken"  från 1999 av Pelle Holmberg och Hans Marklund. Gå på svamputflykt med Pelle Holmberg som skrev boken Nya Svampboken, eller någon du känner som är duktig på svampar. Gå på svamputställningar när det blir sensommar. Tyresta Nationalpark brukar anordna svamputflykter på sensommaren. 

 

Bilderna är från en svamputflykt 2010 med Pelle Holmberg i Tyresta Nationalpark.

 

www.tyresta.se/

Svamputställning på Naturum i Tyresta by

 

 

Plocka svamp är ett sätt att umgås och få inta matsäcken på bryggan med goda vänner.

 

I morgon i bloggen tar jag upp ett urval med 10 av våra godaste  matsvampar för den ovane svampplockaren! Alla farligt giftiga svampar finns bland skivlingarna, därför finns inga skivlingar medtagna på min lista. Ha inte för bråttom, börja med att lära dig 1, eller 2-3 arter per säsong.

Ta till vara på skogens gåvor och upplev vår unika natur i Skogens internationella år 2011.

 

Tisdagen den 5 juli 2011 kl. 20:32

Natur | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

Åvaån lekplats för öringar

Vi vaknade tidigt på annandagen och det blev en tidig frukost på terassen i strålande solsken och värme. Utan dagstidning och korsord blev frukosten snabbt avklarad. Vi bestämde att vi skulle ta bilen till Åva på andra sidan Tyresta Nationalpark. Om vi skulle vandra genom skog och mark är det en promenad på ungefär två mil räknat från vårt hus. Det skulle bli en dagspromenad på 4 mil och jag kände att min kondis efter den här vintern är usel. Katterna fick stanna hemma och ha det skönt. De får bara följa med då vi inte går längre än ett par kilometer från huset. 

 

Vägvisare vid Åva

Länk till Åvaöringen

www.tyresta.se/

  Åva är en idyllisk plats där Åvaån ligger längst ned mot havet i ett vattensystem som börjar högt uppe i Tyrestas nationalpark. Vid nedre dammen finns det bäver som hade fällt massor av träd.

 

 

Nedre dammen i Tyresta Nationalpark  

 

Det är på hösten som öringarna leker i Åvaån. Inte på våren som många tror. Vid nedre dammen vid dammbyggnaden störtar vattnet ned i det som idag är Åvaåns översta lopp. Åvaån sköts regelbundet. Man iordningställer lekplatser genom att lägga nytt grus på botten på lämpliga ställen och röja bort eventuella vandringshinder.  På denna bild har hinder inte rensats bort än.

 

 

 Vi hoppades på att se smolt som små öringar heter.

 

Den tvååriga smolten känns igen på begynnande silverfärg och har fler, men mindre fläckar, mer som prickar. Längd 15–20 centimeter. Tvååringarna, som har börjat gå i stim, har saltceller i gälarna så att de kan leva i bräckt vatten. Smoltfällan vid Åvaåns utlopp vittjas varje dag under mars, april, maj och juni och statistik förs på antalet, längd etc.

Fiskfällan

 För just Åvaöringens överlevnad har kalkning skett i övre vattensystemet. Utan kalkningen skulle det knappast funnits någon öringstam kvar i ån.

 

 

Parbildningen sker ofta innan fiskarna simmar in i vattendragen, i fallet Åvaån sker det ute i viken. Själva leken uppe i ån går till så att honan gräver en grop i bottengruset och lägger sin rom där; hanen sprutar sedan sin mjölke över rommen och befruktning sker. Uppströms, alldeles intill lekgropen, ligger det uppgrävda materialet som en liten grushög; genom denna silar vattnet försiktigt, och på lä sidan (alltså nedströms) står vattnet stilla så att rommen ligger säkert och inte spolas bort. Kläckningen sker på våren när vattnet nått en viss temperatur.

 

Från Åvaån vandrar varje år mellan 500 och 1.000 öringar ut i Östersjön, att jämföras med de 150.000 öringar som sätts ut varje år efter uppfödning i Långhult.Åvaöringen är den som sätts ut i Stockholms ström och det är också i huvudsak Åvaöring som fiskas i skärgården.

 

 

Vid havsviken åt vi våra smörgåsar med stekt ägg och smörgåsar med kyckling samt en lättöl.

Vi hade tänkt att på vägen hem dricka kaffe på Auqua

men det var stängt. Auqua har försäljning av  damm- och trädgårdstillbehör.

Det har också en fin trädgård och ett café.

Bilden togs vid ett föregående tillfälle

Flera bilder i mitt galleri "Vårbilder" är tagna vid Åva.  

 

Tisdagen den 26 april 2011 kl. 12:28

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Ska Jättebjörnlokan utrotas med växtgift?

 

 

Såg i "Mitt i Haninge" att Jättebjörnlokan ska utrotas i kommunen under en 10 års period. Det vore intressant att veta vad Haningeborna tycker om det. Skriv gärna en kommentar i bloggen om du googlar på Jättebjörnloka och råkar hamna på min blogg. Det är fler kommuner som utrotar Jättebjörnlokan i vårt land. Vad tycker ni om det? Rätt eller fel?

Synpunkter kan jag vidarebefordra till kommunen som ska fatta beslut.

 

Se senaste Mitt i Haninge  arkiv.mitti.se/erez4/online/mitti/haninge.html

Jag tycker att det är en vacker växt och på 70-talet var det populärt att torka blomställningen och sätta den på väggen som en inredingsdetalj. På Lidingö där jag bott till största delen av mitt liv fanns det gott om Jättebjörnlokor och min son fick brännsår då han som barn  kom hem med  blomställnigen av en jättebjörnloka. Jag tvättade bort växtsaften och det blev inget allvarligt brännsår.  

 

Min uppfattning är att denna ståtliga växt borde få finnas kvar. Mitt förslag är att  kommunen istället borde  sätta upp skyltar med en varningtext på de få ställen där den växer". Rör ej växten den kan orsaka brännskador" Det blir billigare och då kan vi njuta av dess storslagna skönhet. Vi slipper växtgift som vi inte vet hur det påverkar naturen i övrigt. Det blir också mindre kostnader för kommunen.

 

 FAKTA OM JÄTTEBJÖRNLOKA.

Jätteloka är en ursprungligen odlad och förvildad växt som naturaliserats och som numera är ganska vanlig i vissa trakter, främst i Syd- och Mellansverige. Den är vanligast i Stockholmstrakten och i Skåne och kan på sina ställen bilda enorma bestånd. Arten härstammar från området kring Kaukasus, varifrån man beskrivit ett stort antal mycket snarlika arter. I Sydsverige finner man mycket storväxta former med kortare bladflikar och hårig bladundersida. De växer företrädesvis fuktigt och påträffas ofta vid bäckar, i kärr och på stränder. Den i Stockholmstrakten förekommande arten kungsholmsloka (H. stevenii) är oftast mindre högväxt, har långt utdragna bladflikar och kal bladundersida. Den växer på torrare ställen än den sydsvenska, i vägkanter, industritomter, banvallar och på ruderatmarker. I norra Sverige finner man tromsöloka, det är en spädare typ med mindre blad och kortare bladflikar, vilken ofta doftar aromatiskt. Den växer i ängsmark och vid bebyggelse. Första fynduppgift är från Lidingö, Uppland och publicerades 1918. Men redan 1870 omnämner Lilja i Skånes flora 'Jätte Björnfloka, Heracleum giganteum Horn.' som förvildad (Hylander 1971).

 

 

 

 

 

Söndagen den 17 april 2011 kl. 03:48

Natur | Permalänk | Kommentarer [7] Kommentera detta inlägg

 

Serverade bricklunch till fel gäst

Har serverat bricklunch som var ämnat för koltrastarna med äpplen, russin och vilthavreblandning, men det kom en annan gäst som uppskattade min fågelrestaurang. Tänkte fota mängden av koltrastar då flög alla iväg och rådjursgeten fastnade på plåten i stället.
 

               Rådjursgeten lät sig väl smaka och slukade allt

Vi bor i slutet på en allmän väg. Sedan börjar en grusväg som är privat som går till gamla jordbruksfastigheter. Jordbruksfastigheterna  äger skogen bakom oss. Samtidigt som de plogar sin väg plogade de idag en väg in i skogen vid vår tomtgräns där rådjuren har sin matplats under en stor gran.

De har också fällt sly av vide som rådjuren gnager av barken.

 

Nu har en rådjursgeten lärt sig att det serveras delikatesser på fågelrestaurangen till skillnad mot rådjursrestaurangens ensilage bredvid. 

 

Fotade rådjursrestaurangen då den kom på plats i höstas

 Nu får jag gå över med morötter och äpplen till rådjursrestaurangen så koltrastarna får äta i fred.

 

 

Måndagen den 29 november 2010 kl. 15:37

Natur | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Vinbärssnäcka

 

Det tar lång tid att esqargote. Orkar man igenom hela den långa tillredningen är det väl värd anser många.

 Jag har inte lagat esqargote sedan 70-talet. Min syster hade kvar ett recept som jag skrev av och lade på webbdisken som försvann efter ett datahaveri. Nu har jag hittat en länk som har lagat sniglar från ett recept i Allt om mat från 70-talet då hade jag också den tidningen. Det är det närmaste jag kan komma som jag lagade rätten. Det reningsprocessen som är viktig. Länk till tillagning av sniglar.

home.swipnet.se/~w-57250/fiskoska/escargot.html

Jag vet inte om vinbärssnäckor är utrotningshotade. Det var vanligare på 70- och 80-talet att äta sniglar som en delikatess. På Lidingö hade vi problem med vinbärssnäckor i trädgården. Jag fick inte ha mitt trädgårdsland ifred för dessa .

 

Egentligen är de rätt harmslösa i jämförelse med mördarsniglar som i dagens läge är ett gissel. Vinbärssnäckan lever oftast i komposten där de gör nytta.

Den ätliga vinbergssnäckan inplanterades i vårt land och vanligen finner man den runt slott, herrgårdar och kloster i Syd- och Mellansverige.
Munkarna tog med den hit bland annat för att den ansågs lika bra som fisk, vilket var den enda mat som var tillåten under den katolska fastan.
 

Vinbergssnäckan är tämligen stationär, och när den en gång anpassat sig stannar den och förökar sig. Enklast känner man igen den stora snäckan på dess ljusa enfärgade skal. Själva snigeln är ljust gulvit. 


Liksom andra sniglar är vinbergssnäckan känslig för torka. Letar man efter dem ska man helst ge sig ut efter en regnskur eller en tidig sommarmorgon medan daggen ännu ligger våt i gräset. Då trivs snäckan som bäst och sträcker ut sig i hela sin längd.
 

Det fanns så gott om vinbärssnäckor i min trädgård på 70-talet så jag t.om levererade till Lisa Elmqvist i Östermalmshallen. Fick tips från en person som jag kände på restaurang lilla Cattelin i gamla stan i hur man förbereder vinbärssnäckorna för att bli en delikatess. Cattelin var kända för sin Escargot. Jag lovade redan förra sommaren att lägga ut ett recept i bloggen så småningom.

 

Receptet finns på min webbdisk  för den som vill prova att tillaga Escargot
 

Det här en vanlig snigel som äter i min trädgård som är svår att upptäcka.

Äter främst bladen på hosta och gör stora hål i växterna. Upptäckte ett gömställe högt upp i vår ytterbelysning.

Ett år planterade jag Tagetes och efter ett par dagar fanns det inga blommor kvar. Då fick jag veta att Tagetes drar till sig mördarsniglar som de tyckte var riktigt mumsigt. Har aldrig mer planterat Tagetes.

Nedan en mördarsnigel som jag brukar plocka på mornarna och samla i en hink med lock, som Mats fick döda genom att hällkokande vatten över dem, men i år har det varit färre som beror på den heta torra sommaren.

 

Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 08:53

Natur | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

Tyresta Naturreservat

Fortsätter på temat natur och idag om naturreservat, som har bildats för att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer med särskilt stort värde för
djur, växter och människor. Naturreservaten är en del av vårt natur- och kulturarv. Både nationalpark och naturreservat är rättsliga områdesskydd enligt miljöbalken och syftet är allmänt detsamma - att bevara värdefull natur för oss och kommande generationer.

 När ett naturreservat är bildat markeras gränserna av stolpar med en snöstjärna på blå botten. En informationsskylt med karta beskriver områdets natur och sevärdheter närmare. 

Naturreservat är en mer flexibel skyddsform än nationalparkerna. Varje naturreservat är unikt och därför varierar reglerna för att skydda naturen.

 För att skydda naturen finns vissa regler för besökare i Tyresta.

I naturreservatet får man inte:

•Medvetet störa djurlivet
•Skada växtligheten genom att gräva upp växter, bryta kvistar eller fälla träd
•Fiska i Åvaån och de inre delarna av Åvaviken
•Medföra okopplad hund
•Rida eller cykla annat än på anlagda vägar
•Ordna lägerverksamhet, orienteringar eller andra gruppaktiviteter utan tillstånd från Stiftelsen Tyrestaskogen;
•Elda annat än på iordningställda eldplatser och endast använda medhavd eller utlagd ved.
I nationalparken är reglerna hårdare. Där får man dessutom inte:

•Samla insekter eller plocka växter (det är dock tillåtet att plocka svamp och bär)
•Fiska i sjöarna under tiden 1 maj – 15 juni (övrig tid är det tillåtet med fiskekort för nationalparken)
•Tälta på annan plats än i anslutning till iordningställda eldplatser (tältning för grupper är tillåten endast vid Stensjödal efter tillstånd från Stiftelsen Tyrestaskogen)
•Rida, inte ens på grusbelagda vägar.

De fullständiga reglerna finns anslagna på skyltar i området.

 

I april tog Mats och jag en promenad till en plats där det en gång låg en liten jordbruksfastighet. . Platsen kallas fortfarande Erikslund och ligger på gränsen till naturreservatet. Det enda som återstår är den gamla torkladan.

 

 Vi möttes då av tält och på den gamla betesmarken.

 

 Vad är detta sade vi till varandra? Mycket har vi stött på här både älgar och  rådjur, men inte ett tältläger. Vad är det för flagga undrade vi. 

 

 Vi passerade scoutstugorna, men där såg vi inga aktiviteter.

 

Vi trodde möjligen att scouterna hade en hajk på gång.

Mötte konstigt klädda människor och undrade ännu mer vad det var.

Vi var på väg till Tyresta by och de verkade vara på väg därifrån.

 

 

Sedan såg vi några scouter i blandade åldrar och på väg tillbaka hem såg vi att det var scouter vid tälten och det var både kallt och fuktigt i luften.

Stackare som ska sova ute i natt sade vi till varandra.

 

Jag tänkte på hur viktigt det är för barn och ungdomar att få kunna komma ut och känna på vildmarksliv. Det gäller bara att man rättar sig efter de regler som gäller i naturreservaten.

Förra hösten kunde vi läsa i tidningen följande;

Citat

"Ett mycket olyckligt övertramp har gjorts av orienteringsklubben Järla Orientering. Bakgrunden är att föreningen i mitten av augusti arrangerade tävlingar i Tyresta naturreservat. I samband med detta sågade klubbens funktionärer bort ett antal grenar nedtill på några granar, sågade ner några små träd, samt röjde bort sly för att möjliggöra för startplats och framkomlighet för de minsta ungdomarna."

Föreningen polisanmäldes.
 

"- Sådant här får inte hända och det finns inget försvar till det handlande som Järla Orientering gjort sig skyldigt till, säger Pekka Nikulainen, idrottschef i Svenska Orienteringsförbundet.
Föreningen är nu polisanmäld för sitt agerande.
- Det här är helt oacceptabelt och visar på att det ständigt finns ett behov av utbildning av tävlingsarrangörer, säger Pekka Nikulainen."
 

Det är synd när några rötägg förstör för andra för nu blir det nog inga tillstånd mer för orientering i Tyresta."

 

Vi ska vara rädda om naturreservaten. En del har inte kunskaper, eller tar inte reda på vad som gäller i naturen. Vet inte om den kunskapen lärs ut i skolan. I alla fall lär sig scouterna det.

 

När jag kom hem ringde dottern att barnbarnet var på Haik i Tyresta och  Ekerö scouter tältade vid  Erikslund. Dottern var lite orolig för han hade bara vindskydd. Dock var det ingen fara för han hade en bra sovsäck. Jag berättade att jag passerat lägret och tagit bilder utan att veta att Wiktor var där.  Jag hade lyckats att fånga ett par av ledarna från Ekerö på bild. Inte visste jag att scoutledare hade så konstiga kläder numera. Jodå Wiktor hade också haft på sig en grå slängkappa.    

 Numera kallar han mig paparazzo mormor. Det var hans vindskydd som jag fotat. 

 

 

Torsdagen den 2 september 2010 kl. 17:54

Natur | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Urskogen i Tyresta

 

 


Med risk för att bli tjatig kan jag inte låta bli att skriva om den natur som finns i vår närhet. Den här årstiden tycker jag är den bästa för skogsvandringar en verklig lisa för själen.

 

Därför vill jag dela med mig och berätta om Tyresta. Mats och jag gick igår i skogen utan katterna och vi tog kameran med oss. Vi såg varken bävrar, rävar eller älgar och inte lyckades vi fånga en enda fågel på bild. Jag var för upptagen med att plocka svamp.

 

Här görs observationer av en mängd olika arter av fåglar. Tjäder, Havsörn, Pilgrimsfalk, Kattuggla och tornfalkar och det går att göra listan hur lång som helst.  

 

Den största urskogen söder om Dalarna är Tyresta Nationalpark. Vårt hus gränsar till en mindre skog som ägs av några gamla jordbruksfastigheter som i sin tur gränsar till ett naturreservat som omgärdar Tyresta Nationalpark. Inget har avverkats av skogen närmast vårt hus och gården intill oss har inte brukat jorden sedan 70-talet.

 Donna vid Svartsjön

Tyresta nationalpark och naturreservat är ett av de största orörda skogspartierna i Sverige. Den unika skogen med väldiga träd med 400 år på nacken, ett virrvarr av grenar, rotvältor och multnande träd, ett hem för sällsynta växter och djur – det är Tyrestas urskog.

 

Trots att vi bara har ett par kilometer dit, förmedlar urskogsdelen av nationalparken, norr och öster om Tyresta by, en äkta känsla av vildmark.

Där finns stora hällmarker med grova, gamla tallar på både två- och trehundra år som sträcker sig mot ljuset med mäktiga kronor. Ja, den äldsta tall som påträffats i nationalparken är faktiskt över 500 år gammal!

Granen blir inte lika gammal som tallen men de äldsta kan bli ända uppemot 250 år. 

 

Typiskt för landskapet i Tyresta-området är de många mossar och myrar som finns med växter som skvattram och pors. Det finns också ett tiotal sjöar och tjärnar att vila blicken på. Det brann i Tyresta nationalpark 1999 och första åren var brandområdet stängt för besökare. Det kommer arter som bara kommer efter en skogsbrand. 
 

Skvattram på bilden

Nationalparken omfattar 1.970 hektar, till den helt övervägande delen bestående av skog i ett omväxlande sprickdalslandskap med tallen som dominerande trädslag uppe på hällmarkerna och granen i de bördigare dalsänkorna.

 

Runt nationalparken ligger Tyresta naturreservat som en skyddande hästsko i söder, öster och norr. Reservatet omfattar 2.700 hektar och totalt är det skyddade området på nästan 5.000 hektar

Vid Åva finns en laxtrappa där laxöringen leker och där en havsvik gränsar till reservatet, men det får jag visa bilder på vid ett annat tillfälle.

Ytan med urskog i världen minskar varje år med ungefär 6 miljoner hektar. Det beror på att urskogar görs om till jordbruksmark men också på att man börjat avverka i skogen genom att plocka ut de mest värdefulla träden. Då är det inte längre en urskog utan en produktionsskog och många av de ursprungliga organismerna som levde där kan inte överleva längre.

 

I Sverige har vi bara knappa 1% kvar av våra ursprungliga skogar, d.v.s. mycket mindre än många andra länder.
Klokt sagt...
”Först när det sista trädet huggits ner, den sista floden förgiftats, den sista fisken fångats kommer ni att förstå att man inte kan 
 äta pengar!”

 

 

Tisdagen den 31 augusti 2010 kl. 16:24

Natur | Permalänk | Kommentarer [16] Kommentera detta inlägg

 

Invasion av Canadagäss på begravningsplats 12 på Lidingö

Egentligen är det väl vitkindade gäss som vi kallar Canadagäss. Jag tor inte jag har fel, men alla Canada gäss. Kanske är det en blandning av Canadagäss och vitkindad gås.

 

 Ett par hundra Canadagäss kom promenerande och gick i land i en lång karavan. Jag har aldrig sett något liknande. Kyrkogårdsförvaltnigen hade muddrat dammen och installerat rening av vattnet och syresättning. Är det därför de trivs så bra här och gräset är friskt och grönt av bevattnigen tänkte jag. Jag hade inte med mig systemkameran, men här har jag laddat upp några bilder.

Vitkindad Gås och jag tyckr de är vackra.

 

Måndagen den 19 juli 2010 kl. 23:31

Natur | Permalänk | Kommentarer [4] Kommentera detta inlägg

 

Mer om Björkbladlusen

Sista veckan har jag haft i genomsnitt 25-49 besök varje dag på hemsidan och de flesta har googlat på Ryska Björkbladslöss. Varje timme dygnet runt är det någon som är inne och läser har jag sett i besöksloggen. Jag antar att det är många som bor runt ostkusten besväras av dessa vidriga löss. Vi har slutat att äta ute för jag vill inte ha dem i maten. Inte heller på trädgårdsmöblerna.

Hittade en text på naturhistoriska om Björkbladslus. Klicka på bilden i galleriet två gånger blir bilden större.

Citat:Euceraphis punctpennis heter den på latin. 
Larver och fullbildade insekter lever på undersidan av björkblad där de suger växtsaft.
Bladlöss är kända för sin enorma förökningsförmåga, och flera av vårt lands cirka 500 olika arter är svåra skadedjur. Så är dock inte fallet med björkbladlusen som enbart suger saft från björkblad. Även om mängder av bladlöss sitter på andra växter så gör de dem ingen skada, de angriper endast björkar.
Björkbladlusen är en liten insekt, 3-5 mm lång. Kroppen är päronformad med ett litet huvud och uppsvälld kropp. Färgen är oftast ljust grönaktig. Vingarna är klara, och framvingarna är betydligt större än bakvingarna. De två ryggrören, sifonerna, är korta. I vila hålls vingarna taklagda över kroppen.
Björkbladlöss övervintrar som ägg som lagts på värdväxten björk, och den första generationen har vingar vilket är ganska ovanligt för de tidiga bladlusarterna.

Normalt hålls antalet bladlöss nere av rovinsekter (exempelvis nyckelpigor och deras larver, stinksländor och blomflugelarver), parasitsteklar och, inte minst, insektsätande fåglar.

Björkbladlöss, liksom andra bladlöss, producerar honungsdagg, som är sockerhaltiga exkrementer från tarmen, och består av överskottssocker från växtsaften. Därför är de angripna björkarna alldeles blanka av honungsdagg. Det är honungsdagg som gör bladlöss så lockande för myror.

Björkbladlusen har en vid förekomst i nästan hela Europa, och finns även på Färöarna, Island, Storbritannien och Grönland. Den är även introducerad i Nordamerika.

Text: Lars-Åke Janzon, Jourhavande biolog Naturhistoriska Muséet.

 

Jag har sett att blåmesen äter lössen. Kanske det var bladlöss som även Hackspetten åt på bladen på eken som lössen tydligen inte skadar. Det skrev jag om i bloggen i förrgår.

Nu får jag försöka samla in nyckelpigor. Vi har myror, men jag har inte sett någon trafik i björkarna med myror.  

 

Måndagen den 7 juni 2010 kl. 18:47

Natur | Permalänk | Kommentarer [9] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

My Cats

 

Kategorier

Allmänt

Axel Lind Marinmålare

Brottstycken ur mitt liv

Dagboken

Dalmatiner

Film på DVD

Fåglar

Hundar

Hälsa och vård

Internt zoomin

Jazz

Kalvkött

Katterna

Katternas egen blogg

Katternas egen blogg

Koloskopi

Koloskopi

Konst

Krukväxter

Kultur

Kulturmiljöer

Kungahuset

Lidingö

lösenord

Matbröd

Matsvampar

Natur

Nöjen

Om mat

Politik

Recept

Resedagbok Prag

Reseminnen

Släktforskning

Svampar

Till minne av Joakim

Tips från Munskänkarna

Trädgård

Trädgård

Unicef

Unicef

Utflykter

Utmaningen

Våra vilda djur

Vävar, konsthantverk

Äldreomsorg

Örter/Kryddor

Arkiv

 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009