Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Donna berättar...mitt liv som katt

När jag var kattunge

Jag är en norsk skogskatt som är född i oktober 2000. När jag var tillräckligt stor fick jag flytta till en barnfamilj. Jag fick heta Donna efter någon människokändis. Familjen tyckte jag var lik Madonna. Jag har en liten much nedanför nosen. Det minsta barnet i familjen var ganska hårdhänt och ville bära mig. Det gillade jag inte. Sedan blev barnen allergiska. Min husse var bara sex år och visste kanske inte riktigt hur man sköter en kattunge, men han var snäll. 

 

Jag fick inte vara kvar där och en dag kom ett äldre par och hämtade mig. De satte på mig ett koppel. Jag blev alldeles galen tills de tog av mig kopplet i bilen. Då kröp jag darrande upp i knät till min blivande matte och kräktes. Jag tål inte att åka bil. Jag var rädd och jamade hela vägen från Sigtuna till Lidingö,

Jag var bara sex månader då.

 

Min nya husse tyckte att han aldrig sett en så vacker katt och var jätteglad. Jag har ingen stamtavla men jag är väldigt lik en norsk skogskatt  som hette Donna de Pablo Diablo som var champion och vann en massa skönhetstävlingar. Därför ville de kanske ha en liknande katt.

webbadress till en bild på min dubbelgångare och olika raskatter.http://www.shenandoahs.se/Olika%20raser.htm

 

Jag litade inte på min nya husse och matte så jag smet in i en garderob där dörren stod på glänt och gömde mig. De ropade Donna och de kunde inte hitta mig. Jag var ju lite nyfiken så jag smet ut ur garderoben utan att de såg det. Det var ett stort hus i tre våningar. Det var stora fönster och jag kunde sitta och titta ut. Jag  kände mig fortfarande osäker. Jag blev säkrare när Elliott kom. Husse och Elliott på bilden till höger.

 

På annandag påsk kom min mattes dotters familj och hälsade på. Wiktor påminde om min gamla husse och de var lika gamla. Jag gillade Wiktor för han pratade lungt och klappade mig och jag kände mig trygg i hans famn. Jag satt hos honom och mådde bra.

 

Elliott flyttar in

Efter några dagar fick jag en kompis som var ganska lik mig. Han var också Norsk skogskatt och han hade stamtavla och var född 1994. Han hade mer erfarenhet än jag. Vi blev bra kompisar nästan med en gång. Min nya husse och matte hade adopterat  honom för att jag skulle ha sällskap. Han var inte alls rädd och tillsammans utforskade vi vårt nya hus. Elliott betraktade sitt husfolk som personal som skulle finnas till för oss katter.

 

Elliott hade bott i en trång lägenhet på St Eriksgatan med sin husse och matte och en svart Labrador.

Han hade varit innekatt. När hans husse och matte fick en baby fick Elliot vara hos en annan familj på deras lantställe och fick smak för friheten. När de flyttade hem till sin lägenhet ville Elliot ut och han började öppna både fönster och dörrar så de kunde inte ha honom kvar. Värst blev det då våren kom.

Detta var påsken 2000. Både Elliott och jag fick vara ute i trädgården och vi kunde gå ut och in genom en kattlucka. Det fanns en damm med fiskar som både Elliott och jag gillade. Där kunde vi sitta och titta på fiskarna i timmar. Elliott var lite konstig till en början, när han var utomhus sprang han in och satte sig på kattlådan som fanns i toarummet. Den slutade vi sedan att använda till och med på vintern. 

Elliott försökte lära mig att öppna dörrar och fönster.

 

Vi följde med på promenader med husse och matte.  Vårt hus låg nära golfbanan på Lidingö så när vi var ute på promenad fick man se upp för golfbollar. Det kom andra hankatter som var dumma och ville vara på vårt revir. De var intresserade av mig och jag blev jätterädd, skrek och rusade in genom kattluckan nerför trappan mot poolrummet i källarvåningen. Där gömde jag mig under trappen. Elliott var som en storebror och kom efter och undrade vad som hänt. Han nosade på mig och sprang upp och ut genom kattluckan och jagade upp den kärlekskranka hankatten  i en tall.  

Husse och matte tog oss till en veterinär för Elliott hamnade ofta i slagsmål med andra katter då han skulle försvara vårt revir. Vi fick sprutar mot kattpest och blev undersökta och jag fick ett nummer tatuerat i mitt öra. 

 

När jag var nästan ett år fick jag besöka vetrinären igen på Valhallavägen. Jag minns inte så mycket av det besöket. Jag somnade och när jag vaknade var jag yr i huvudet och hade en plastskärm runt halsen.

Det var inte roligt. Elliott kände knappt igen mig då jag kom hem. Jag luktade nog annorlunda. Nu slapp jag alla friare och det var ju skönt. Jag fyllde ett år den 9 oktober 2001 då hade husse och matte kalas och vi fick lättkokt grishjärta. Det bästa jag vet, förutom då jag får smaka en bit rå oxfilé.

 

 

 

Nu var vi försäkrade i Agria. Elliott var väldigt busig. Han hade fått infektion i ett sår efter ett slagsmål då han bevakade vårt revir. Då stängdes kattluckan under tiden han åt medicin. Vi fick inte gå ut. Elliott var utbrytar kung för han kunde öppna både fönster och dörrar och satte igång larmet så matte och husse fick betala för Securitas utryckning ett par gånger.

 Elliott brukade gå ut på natten, men det vågade inte jag. Då korsade han Norra Kungsvägen på Lidingö där var det skog och en golfbana. När det var morgon var det så mycket trafik så han vågade inte gå över vägen tillbaka hem. Då gick han till busshållplatsen och väntade på att någon människa skulle trycka så att trafikljusen visade rött så att bilarna stannade. Det visste inte husse och matte. Det berättade en granne som brukade ta bussen på morgonen. 

Flytten

2004 på vintern flyttade vi till Vendelsö. Vi trivdes där med en gång. Matte och husse hade varit oroliga för oss på Lidingö för där hade vi en väg som var starkt trafikerad som var farlig för oss.

 

Till en början saknade vi att kunna sitta högt upp vid de stora fönstren och balansera och hålla koll på båda våningsplanen.

Vi saknade också dammen med fiskar och fåglar och på sommaren badade koltrastar och björktrastar i den.

Husse och matte saknade sitt poolrum som varken Elliott eller jag någonsin uppskattat för där luktade det  klor. Människor verkar inte ha något luktsinne.

Vårt nya hus gränsade till stora skogen och inom området får man inte köra fortare än 30. Allmän väg slutar vid vårt hus. Det var mycket snö så vi började med att utforska vårt nya hus och hittade bra platser som man kunde ligga och sova på. Helst ville vi båda sova i husses och mattes säng.

 

När våren kom följde vi med på långpromenader i skogen. Då brukade jag leka kurragömma med Elliott.

Jag gömde mig och så hoppade jag fram när Elliott kom, sedan jagade han mig. Vi klättrade upp och ner på träd och det fanns massor av dofter som vi inte  känt tidigare.

 

Elliott och jag vid Svartsjön

Elliott syns knappt på bilden. Vi trivdes i skogen och det kanske beror på att vi är skogisar.

Elliott brukade sitta vid ett sorkhål på en äng vid en gammal ladugården som som inte har varit i bruk på många år. Han kunde sitta där i timmar. Jag brukar hålla till vid vårt hus och går inte in i skogen utan matte eller husse. Jag vet att där finns både rävar och andra djur som kan vara farliga. Ibland när jag går i skogen kommer det hundar och jagar mig. Elliott bara sätter sig ner och tittar dom i ögonen och då bli dom rädda. 

Elliott  bevakade vårt revir och släppte aldrig in någon främmande katt. Elliott gillade hundar och det kan jag inte förstå. Han brukade gå fram och hälsa på både människor och hundar som passerade vårt hus. Hundar är det värsta jag vet, även främmande människor som jag inte känner. Värst är det när det kommer småbarn och hundar då springer jag och gömmer mig och kommer inte fram förrän jag ser att de åkt iväg med sina bilar.  Då klagar jag hos matte och husse genom att jama. Ska det vara nödvändigt att ta in folk och som jag inte känner.

Ibland när vi är på promenad kommer det människor som går fort med stavar. Då springer jag hem med en gång.

 

 

 Vi följde med matte i skogen och plockade svamp och ibland kunde Elliott och jag sätta oss högt på en sten och kolla efter fåglar och titta på när matte plockade svamp.

Elliott var så snäll!  När matte bjöd på hjärta fick jag alltid äta först. Elliott satt och väntade tills jag var mätt. Jag kände mig så trygg med Elliott. Han verkade kunna tala med vårt husfolk och få dem att förstå hur vi ville ha det. (Nu har jag också lärt mig att tala om vad jag vill)

Hundar har herrar och vi katter har personal sa alltid Elliott.

 

Under våren 2008 ville Elliott inte äta. Han låg bara utanför huset i vårsolen och var jättetrött. Han drack bara vatten och blev magrare och pälsen var inte glansig längre. Husse och matte blev jätteoroliga och åkte till djursjukhuset i Bagarmossen. Djurdoktorn tog blodprover på Elliott och matte och husse var borta en halv dag. Elliott var sjuk och hans njurar fungerade inte längre och hans liv kunde inte räddas. Han blev 14 år.

 Ensam katt i huset

Matte och husse var ledsna och vi saknade Elliott. Till en början letade jag efter min lekkompis, men sista tiden hade han blivit irriterad på mig då jag ville leka med honom.  Första tiden satt jag vid kattluckan och väntade på Elliott av gammal vana. Jag brukade nosa på honom för att ta reda på var han hade varit och vad han gjort. Elliott nosade på mig också om jag varit ute själv.

 

Förut kom det aldrig in några främmande katter genom kattluckan eller på vår tomt. Elliott jagade iväg dem.

Ser jag en annan katt genom fönstret som inkräktar på mitt revir så morrar jag och fräser. Jag har blivit mycket modigare nu och säger ifrån att dom inte får vara här, men jag jagar dom inte. Det händer att en svart katt kommer in på natten som jag inte gillar. Matte brukar vakna då jag morrar och då springer han ut igen.

 

En av kattkillarna är trevlig han är inte så framfusig. Han har vackra blåa ögon och vi pussar varandra då han kommer och hälsar på, men då han ville nosa mig i baken klippte jag till honom och fräste. Nu har jag inte sett honom på ett tag.

 

 Jag har det bra och jag har mina rutiner, Jag kan alltid gå ut och in som jag vill. Det är inte alla som har den friheten. Min husse och matte lämnar mig sällan ensam. Det har hänt att de varit borta en natt då och då.

Jag har alltid torrfoder Royal Canin och vatten som jag kan äta. Jag har en ovana att gå upp och knapra lite torrfoder på natten. Matte tror att det är andra katter som varit inne och ätit så nu flyttar hon in kattskålen  i sovrummet på natten. Nu har matte avslöjat mig att det är jag som äter på natten.

Jag går ut vid halvfyra på natten och är ute ibland i en timme om det är skönt väder.

I somras smög matte på mig för hon undrade vad jag gjorde på natten. Då gömde jag mig. Några hemligheter måste man få ha som katt.

 

Är sovrumsfönstret inte helt stängt hoppar jag ner i Husses och mattes säng då jag varit ute. Märker jag att någon av dem är vaken, det syns om de är vakna även om de blundar. Då lägger jag mig på någon av dem så nära deras ansikte som möjligt. Först trampar jag  en stund på matte eller husse. Matte säger dra in klorna när du trampar på mig du är ju ingen kattunge längre.

Sedan ligger jag så och njuter och spinner en stund, sedan lägger jag mig och sover vid deras  fötter.  

 

Jag blir lite sur om husse och matte går upp tidigt och vill bädda sängen. Klockan 9 brukar vi äta frukost.

Jag vill bara ha lite gräddfil eller lätt creme fraiche. Finns det skinka eller mild ost brukar jag be om en liten bit. Matte är rädd att jag ska bli för tjock. När matte säger promenad sätter jag mig förväntansfullt vid ytterdörren och väntar. I sommar har jag inte velat ta promenader för det har varit för varmt vissa dagar.

Då vill jag ligga och lata mig i skuggan. Jag brukar också gå ner i källarplanet som är svalt och lägga mig på en soffa.

Jag lägger mig aldrig på Elliotts favoritställen. Jag vet ju att han inte kommer, men i alla fall.

Han lade sig aldrig på mina favoritställen, förutom i sängen hos matte och husse.

 

Förr brukade matte och husse åka iväg med husbilen eller åka utomlands. Då flyttade en kille hem till oss som kallade min matte för mamma. Jag gillade honom och han gillade katter. Sånt känner man.

Vi brukade följa med honom på morgonen och kvällen och fiska. Elliott älskade att äta fisk. Jag tycker inte om fisk. Matte lagade strömming och lade en rå fisk framför mig. Jätteäckligt ville knappt nosa på den.

Konstig katt sa matte som varken äter räkor eller strömming som andra katter gör. Jag har hört att det finns andra konstiga katter som äter bananer. Min matte hade läst på zoomin om en katt som heter Laban

som åt bananer, det är faktiskt sant för hon visade en bild på datorn. Elliottt brukade nalla choklad ur  chokladaskar. Han gillade tulpaner lika mycket som matte, men han bet av blommorna och det gillade inte matte, men han åt inte blommorna.

 

Jag gillar att matte har blivit pensionär. När hon sitter vid datorn kan jag ligga där och sova.

Förut låg alltid Elliott vid husses dator. Husse har varit hemma sedan vi flyttade till det här huset.

Platsen vid husses dator var Elliotts plats. Där vill inte jag ligga, förresten så finns det ingen plats för husse har så mycket grejer på skrivbordet.

 

 De säger att de ska träna mig att åka husbil och bil. Jag blev instängd en gång i husbilen. Dörren stod öppen och Elliott och jag smet in där. Jag somnade i en skön säng. När jag vaknade var dörren stängd. Jag hörde att matte ropade och letade. Jag jamade men hon hörde mig inte. Nästa morgon såg hon mig i fönstret. Jag går inte så gärna in i husbilen numera.  Matte och husse har hittat en ny djurdoktor som det bara tar 5 minuter att åka till med bil. Det kan jag stå ut med. Jag fick vaccin igen mot kattpest.

Ibland får jag sår vid halsen. Djurdoktorn sade att jag var allergisk. Nu har jag inte haft det på ganska länge.

När vintern kommer gillar jag inte att gå ut, då brukar jag sitta i fönstret och titta på fåglar som kommer och äter vid fågelbordet.

 

 Fy hur kunde matte och husse

Jag brukar bli jagad av lösa hundar ibland  och då springer jag så fort jag kan hem och in genom en lucka i huset. Där kommer inte hundarna in. En dag kom husse med en hund i koppel och jag trodde knappast mina ögon. Han tog in hunden i mitt hem. Jag väntade att husse skulle ta bilen och köra iväg igen med hunden. Jag väntade och väntade innan jag ville gå hem.

 

Vad får man inte utstå som katt!

 När hunden bodde hos oss flyttade matte ner till mig på nedre våningen eftersom jag vägrade att träffa hunden.  De sade att hunden var en Saluki som skulle bo hos oss ett tag. Jag ville att matte och jag skulle flytta och visade henne olika alternativ.  Matte ville inte att jag skulle känna mig undanskuffad, men vad då här kom en hund och tog över helt och hållet och tog mina favoriställen.

Jag tyckte det var så skönt när hunden försvann och jag kunde ha mina favoritställen ifred. Matte hade en Dalmatiner när hon var ung och ville skaffa en hund igen när hon blev pensionär. Vid nyåret 2010 tog dom hit en salukivalp som dom ville jag skulle bli vän med.  Valpen tog över min plats vid mattes dator. Sånt gillar jag absolut inte,

 

 

Hur naiva är inte min husse och matte. Då flyttade jag ner igen på nedre vånigen för hundar kommer inte dit ner. Nu sov matte och jag tillsammans för hon ville inte att jag ska känna mig utkörd. Nu har jag visat på alla sätt att jag absolut inte vill dela mitt hem med en hund. Matte har gjort tre försök och hon är nog intilligent nog att förstå att det är inte lönt att göra fler försök för då flyttar jag antingen matte vill följa med eller inte.  

 Matte och husse ger sig inte. De tycker att de har ett så stort hus och kan ta hand om fler husdjur, Dom kan väl skaffa fiskar, eller en papegoja för det har dom haft förut.

 

Vilken chock jag fick. Låg och sov på värmeslingorna i badrummet och plötsligt är det en katt här. Trodde det var kompisen sen i somras och hälsade på honom. Det var dubbelgångare. Plötsligt var det två katter som såg likadana ut. Jag blev helt förvirrad och undrade vad de gjorde i mitt hem. Drog mig tillbaka till min trygga del av huset, en trappa ned.

Blev nyfiken och kunde inte låta bli att smyga upp igen och kolla på inkräktarna. Matte sa att dom skulle bo hos oss och hjälpa mig att vakta reviret från bondkatter som smyger in och äter min mat på natten.  Killarna verkar ganska justa och de står faktiskt under mig i rang för de är kastrerade killar. Husse sa att det är jag som är chef och bestämmer. Jag tog ändå det säkra för det osäkra och sover där nere. Fritz har tagit sig friheten att sova hos min matte, men det bjuder jag på. Det kan inte vara lätt att komma till ett nytt hem. Stackars kattkompisar. Nu hoppas jag vi blir goda vänner som jag och Elliott var.

 

 

 Vi ligger och ylar och försöker lära känna varandra och om vem som bestämmer här i huset som vi måste vi göra upp om. Fritz och Fridolf får rätta sig efter mina regler tycker jag.  Vi börjar närma oss varandra och jag är inte rädd för dom längre.  

 

 Jag längtar efter våren. Jag går bara ut en kort stund för jag gillar verkligen inte så mycket snö och kyla. Jag sitter ofta i fönstret och tittar på alla fåglar och rådjur som kommer fram på vintern.

 

 Nu tycker jag att det är roligt med Fridolf och Fritz och vi springer ut och in genom kattluckan för nu har det blivit vår. Fritz och Fridolf är väldigt förnäma och matte säger att de är raskatter med fin stamtavla Heliga Birmor som jag tycker är bara skenheliga. Nu sover vi tillsammans ibland i husses och mattes säng. Vi har blivit riktiga kompisar.

 Det är bara en sak jag inte gillar för nu säger husse att Fritz är den vackraste katt han någonsin sett, men förut tyckte han ju att det var jag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

script>